Två underarter av getväppling finns i landskapet ssp. vulneraria, liten getväppling, som är inhemsk, och ssp. carpatica, stor getväppling, som är införd med frövaror och förmodligen även varit odlad som vallväxt eller för gröngödsling. Under inventeringen har dessa underarter inte hållits isär, men det är tydligt att liten getväppling företrädesvis växer på skalpåverkade, betade eller av annan anledning kortvuxna gräsmarker i havsnära hällmark, på torrbackar, övre delen av havsstrandängar och i gles buskmark på sandigt eller grusigt underlag. På vägkanter, utmed järnvägar, i grustag, på industritomter och i liknande miljöer dominerar stor getväppling.