slåtterblomma
Parnassia palustris
Slåtterblomma växer i frisk till blöt, hävdad och ibland skalpåverkad mark som fuktängar, till exempel slåtterängar och havsstrandängar. Arten har förmodligen aldrig varit särskilt vanlig i Bohuslän men har gått tillbaka mycket kraftigt sedan förra inventeringen, sannolikt huvudsakligen beroende på upphörande hävd och därmed igenväxning. På de flesta av sina nuvarande lokaler är arten dessutom fåtalig.
Första fynd
Indirekt nämnd från landskapet i Flora svecica av Linnæus (1745), då han anger det bohuslänska namnet Hwit-wisil. Uppgiften har han sannolikt fått från Pehr Kalm som noterat arten från Tjärnö Koster 1742 med namnet vitvisil (Kalm 1746). Det är inte helt säkert att Pehr Kalms sagesmän känt igen slåtterblomma, eftersom det dialektala namnet vidvessel eller vitvissil betyder vitsippa (Falk 2010).
Utbredning
Mycket sällsynt. 9 fynd i 6 rutor. – Fries: 45 lokaler i 30 rutor (11 %).
Lokaler
Uddevalla Lane-Ryr Huveröd, rikkärr 200 m Ö om gården Mon 648195 128175 HAx 2000 (hBF !ELj). kärr 850 m NNO om boningshuset Strykesten 648695 127790 BEr, EBl 2004. Uddevalla Kuröd, skogsväg V om infarten till Skogstorpet 647898 127646 BEr 2005. Tanum Naverstad fukthed V om sydligaste änden av Tresticketjärn 653585 126020 KEm 2002. Koxeröd, 200 m NV om Holmatjärnet 652884 126225 HWe 2005. Tanum Viken, strandäng NO om bebyggelsen 652308 123244 KEm, YNo 1997 och strandäng V om Kvarnekilen 652314 123255 KEm 1998 = Havstensund 1965 (Bo Peterson i GB). fuktäng i gammalt grustag 150 m SSO om Havstensunds kapell 652316 123295 KEm 1998. strandäng 80 m NV om Vessletången 652404 123335 KEm 2004. Lindö, fuktäng vid södra stranden av Klättekilen 652790 123144 OHo 2005.
