Snärjmåra tillhör den grupp av kväveälskande växter, som ursprungligen hör hemma i havssträndernas tångvallar och som därifrån spritt sig till åkrar och andra kväverika miljöer i jordbrukslandskapet, kanske delvis genom att man gödslat med tång. Förutom i dessa biotoper finner man arten på vägkanter, banvallar, utfyllnader och annan ruderatmark. Den har ökat sedan mitten av 1900-talet, förmodligen på grund av ökad kvävetillförsel i form av gödsling och nedfall.