snärjmåra
Galium aparine
Mer information om arten

Snärjmåra tillhör den grupp av kväveälskande växter, som ursprungligen hör hemma i havssträndernas tångvallar och som därifrån spritt sig till åkrar och andra kväverika miljöer i jordbrukslandskapet, kanske delvis genom att man gödslat med tång. Förutom i dessa biotoper finner man arten på vägkanter, banvallar, utfyllnader och annan ruderatmark. Den har ökat sedan mitten av 1900-talet, förmodligen på grund av ökad kvävetillförsel i form av gödsling och nedfall.

Första fynd

Uppgiven av Pehr Kalm med det svenska namnet snärjegräs från Kville Väderöarna, här och där på havsstranden, samt i en kornåker på Musö i Tanum (Kalm 1746).

Utbredning

Mycket vanlig utom i inlandet där den är mindre vanlig. 1188 fynd i 230 rutor (82 %). – Fries: Allmän – tämligen allmän, men sällsynt vid Göta älv norr om Kungälv samt i inlandet. 438 fynd i 154 rutor (55 %).

karta
histkarta