Källört växer på ganska näringsrik, fuktig till blöt, gärna källpåverkad mark, som fuktdråg, diken, i och intill små bäckar och dammar, också i betesmarker. Allra oftast ser man den på skärgårdens holmar, där den kan bilda mattor i små rännilar mellan fuktiga sänkor och i kanten av hällkar, där det är fågelgödslat. Arten har gått tillbaka kraftigt sedan förra inventeringen, mest i inlandet men även i någon mån på öarna. I inlandet beror minskningen sannolikt på igenväxning och utdikning, men vad som orsakat tillbakagången i skärgården är svårt att förstå. Eventuellt kan den vara förbisedd eftersom den är lättast att upptäcka tidigt på våren.
Första fynd
Utbredning
Ganska vanlig vid havet, minskande åt öster och sällsynt i inlandet. 162 fynd i 96 rutor (34 %). – Fries: Tämligen allmän. 397 fynd i 161 rutor (57 %).

