kungsmynta
Origanum vulgare
Kungsmynta växer i sol eller halvskugga på torr, skalblandad jord eller på mark som är påverkad av basrika bergarter i klippstup, bergbranter, rasmarker, glest lövskogsbevuxna, steniga sluttningar, hagmark och snår. Mycket ofta växer den tillsammans med blodnäva i svart, söndervittrat berg.
Oregano: Oregano odlas som kryddväxt och är funnen tillfälligt utkommen på soptippar och annan skräpmark.
Första fynd
Första litteraturuppgift är från Flora Svecica (Linnæus 1745), där arten sägs förekomma in montibus, petris abruptis, præcertim … Bahusiae copiose, det vill säga i bohuslänska berg och branta klippor i stor mängd. Han har säkert fått uppgifter från Pehr Kalm som gjorde sin bohuslänska resa 1742 och noterade kungsmynta från flera lokaler i Tjärnö, Tanum och Kville socknar och som dessutom uppgav det bohuslänska namnet märrmynta, som upprepas av Linné (Kalm 1746).
Oregano: Först funnen av Evastina Blomgren och Sven Bergqvist 2002 i Askum Hogenäs sopstation 648186 123614, belägg i hBF granskat av Erik Ljungstrand. – Ej tidigare publicerad från Bohuslän.
Oregano: Först funnen av Evastina Blomgren och Sven Bergqvist 2002 i Askum Hogenäs sopstation 648186 123614, belägg i hBF granskat av Erik Ljungstrand. – Ej tidigare publicerad från Bohuslän.
Utbredning
Ganska vanlig vid havet och fjordarna, ganska sällsynt i övrigt utom i stråk eller små förekomster av grönsten. 367 fynd i 127 rutor (45 %). – Fries: Utbredd över hela området. 271 fynd i 122 rutor (43 %).
Oregano: 11 fynd i 10 rutor.
Rättelser efter publicering
Även varieteten som publicerades i floran som O. vulgare var. prismaticum, oregano presenteras här.

