Slåttergubbe växer i frisk, näringsfattig, inte alltför högvuxen naturlig gräsmark. Namnet antyder att den åtminstone förr växte i slåtterängar. Tiden för slåttern var inne då ”drängarna”, det vill säga de två nedre blomkorgarna, slagit ut. Numera finner man arten i naturbetesmarker och hagar, i hällmarker, på åkerholmar och renar samt i skogsbryn och på vägkanter. Den har minskat kraftigt sedan mitten av 1900-talet framför allt genom att hävden upphört och betesmarker gödslats. Ännu kan man i de inre områdena av landskapet på långt håll se blommorna lysa med sin speciella orangegula färg i det numera allt högre gräset, som så småningom tar överhanden.