Släktet Salix innehåller många arter som är variabla och som dessutom ibland hybridiserar och återkorsas. Detta har gett upphov till en stor formrikedom som förut ofta tolkats som hybrider med både tre och fyra ingående arter. Det finns många belägg av sådana hybrider i de offentliga herbarierna och många av dem nämns av Fries (1945 och 1971), men de behandlas inte här. Under inventeringen har det inte lagts stor vikt vid hybrider. De flesta inventerare har känt sig nöjda med att hitta typiska representanter för arterna och sedan inte brytt sig om variationerna. Därför vet vi inte mycket om deras utbredning. Spontana hybrider tycks dock företrädesvis uppträda i störda miljöer. Många införda arter och hybrider odlas som prydnadsträd i trädgårdar och parker och en del snabbväxande på åkrar som energiskog. Somliga sprider sig genom att nedböjda eller avbrutna kvistar rotar sig och kan på så sätt så småningom naturaliseras.