blåtåtel
Molinia caerulea
Blåtåtel växer på frisk till blöt, näringsfattig mark. Den växer i öppna kärr och vätar i kustens hällmarksfukthed, i skogskärr och fuktängar samt i fattig barrskog och på magra mineraljordstränder vid sjöar, men man finner den också i diken och vägkanter vid skogsbilvägar. I de magra skogsområdena i inlandet kan blåtåteln vara dominerande på stora områden i kärrartad mark tillsammans med enstaka glasbjörkar och porsbuskar och med inslag av klockljung och myrlilja. Med sina höga och kraftiga tuvor gör gräset marken nästan oframkomlig för något annat än älgar.
Se även jättetåtel Molinia caerulea subsp. arundinacea
Första fynd
Pehr Kalm (1746) uppger blåtåtel från Tjärnö Koster, Näsinge Löveråsberget och Kville Väderöarna.
Utbredning
Mycket vanlig. 1850 fynd i 269 rutor (95 %). – Fries: Allmän. Känd från alla socknar. 525 fynd i 195 rutor (69 %).

