hundäxing
Dactylis glomerata
Vanlig hundäxing växer exponerat på torr till frisk mark. Sannolikt är den en gammal invånare i landskapet men har ofta odlats som vallväxt och därigenom spritts i kulturmiljöer. Man finner den på de flesta öppna marker som natur- och kulturbeten, hagar, igenväxande åkrar, skogsbryn och gläntor. Allra oftast ser man arten på vägkanter, dikesrenar, grusplaner och i skräpmark. Den har blivit betydligt vanligare i norr under de senaste decennierna.
Första fynd
Pehr Kalm iakttog på resan mellan Hogdal och Skee att hästen gärna åt hundäxing (Kalm 1746).
Utbredning
Mycket vanlig och jämnt spridd. 2031 fynd i 269 rutor (95 %). – Fries: Mycket allmän. Känd från alla socknar. 468 fynd i 179 rutor (63 %).

