gulmåra
Galium verum
Gulmåra växer på öppen, torr, oftast sandig eller grusig mark på torrbackar och i naturbeten, övre delen av havsstrandängar, på kusthedar och i hagmarker. Man träffar också ofta på den på åkerrenar, vägkanter, banvallar, i grustag och andra torra, sandiga kulturmarker. Ofta ser man gulmåra lysa tillsammans med liten blåklocka på torrbackar.
Första fynd
Första uppgift kommer från Pehr Kalm som iakttog arten 1742 mellan Näsinge och Skee, när han studerade hästens matvanor: ”ofta åt han örterna rumt omkring denne [gulmåran] men lämnade henne orörd”. Dessutom uppger han arten från Kville Väderöarna, i steniga backar. (Kalm 1746).
Utbredning
Mycket vanlig och jämnt spridd i landskapet. 1781 fynd i 253 rutor (90 %). – Fries: Mycket allmän. Känd från alla socknar. 463 fynd i 159 rutor (56 %).
