Strandlummer växer på fuktig torvjord eller sand, som ofta är översvämmad. Den förekommer på tidvis blottade stränder av näringsfattiga sjöar och i relativt torra, små mossehöljor samt i övergivna sandtag och bergtäkter. Strandlummer tycks ha minskat avsevärt sedan mitten av 1900-talet framför allt på sjöstränder, kanske beroende på igenväxning eller på att många sjöar inte längre är reglerade, men också på att många strandkanter numera är täckta av löv och kvistar, som förmultnar långsamt i försurade vatten. Vi har bara återfunnit den på nio äldre lokaler, och de flesta av nyfynden är från övergivna sand- och grustag.