hästkastanj
Aesculus hippocastanum
Hästkastanj härstammar från sydöstra Europa och är ursprungligen odlad som prydnadsträd, ofta i parker och som vårdträd. Den förvildas lätt och småplantor dyker upp på kompost- och lövhögar, utkast samt i skogsbryn och glesa skogar. Endast ett fåtal av dessa telningar tycks utvecklas till vuxna träd. Trots detta har arten ökat mycket kraftigt sedan förra inventeringen, och ibland kan man träffa på blommande träd som inte verkar vara planterade. Arten förekommer i många rutor men oftast rör det sig om enstaka exemplar.
Första fynd
Äldsta tryckta uppgift är från Sotenäs härad, där hästkastanjen rapporteras vara fullt utslagen den 4 maj 1842 (Lindblom 1844). Först uppgiven som självsådd av A A Lindström (1920) från Marstrand Marstrandsön.
Utbredning
Ganska vanlig till vanlig utom i inlandet, där den inte förekommer i de magraste skogstrakterna. 271 fynd i 157 rutor (56 %). – Fries: 2 fynd är antecknade i kartoteket.
