liten blåklocka
Campanula rotundifolia
Mer information om arten

Liten blåklocka växer solexponerat på torr eller frisk, gräsbevuxen mark. Man finner den i naturbeten, hällmarker, hagar, på torrbackar och sandiga kusthedar, gärna tillsammans med grässtjärnblomma, fårsvingel och gulmåra. Arten förekommer också i slänter, på klipphyllor i branter samt på vägkanter, banvallar och annan kulturmark. I skärgården ser man den i små, steniga ängsfragment, som inte är alltför exponerade.

Första fynd

Första uppgift från landskapet ges i förbigående i Flora Svecica (Linnæus 1745), där det bohuslänska namnet Biälla nämns. Pehr Kalm noterade blåklocka under sin bohuslänska resa 1742 från Kville Väderöarna på sidor av backar som merendels voro nog stenige, och där nedanföre samt från vägen mellan Skee och Näsinge, där han lade märke till att hästen gärna åt Campanula … klockor (Kalm 1746).

Utbredning

Mycket vanlig och jämnt spridd. 2116 fynd i 270 rutor (96 %). – Fries: 544 fynd i 190 rutor (67 %).

karta
histkarta