Hesperis har odlats som prydnadsväxt sedan lång tid tillbaka och förvildats för länge sedan. Nu förekommer arten spridd och naturaliserad över hela landskapet. Den växer förutom på ödetomter, i skogsbryn och lövsnår i närheten av gammal bebyggelse också på vägkanter, i betesmarker, på jordhögar och tippar. Hesperis har ökat sin utbredning kraftigt sedan mitten på 1900-talet, även om man nog får ta med i beräkningen att man mer sällan noterade kulturflyktingar förr.