luddunört
Epilobium parviflorum
Luddunört växer som alla övriga dunörtar i fuktig, näringsrik mark men mycket oftare än släktingarna på skalblandad jord. Den förekommer utefter fuktdråg i betesmarker, i diken och på ruderatmarker.
Första fynd
Anges från Bohuslän med orden Bahusiæ passim av Göran Wahlenberg (1824), men arten uppges från Tjärnö Nord-Koster och anses ny för Bohuslän av C J Lindeberg (1854).
Utbredning
Ganska sällsynt vid kusten, i övrigt mycket sällsynt. 38 fynd i 24 rutor (8 %). – Fries: 31 fynd i 21 rutor (7 %).
