knappsäv
Eleocharis palustris
Knappsäv växer på grunt vatten i sjöar, lugna vattendrag och småvatten som diken och dammar, oftast på sand, grus eller lera men ibland även på dy. Man träffar också på den i öppna kärr, hällkar, mossgölar, skogskärr och någon gång i grustag och andra skräpmarker. Underarterna har i allmänhet inte beaktats och endast ett fåtal fynd har bestämts till underart. De redovisas under nordknappsäv Eleocharis palustris subsp. palustris och sydknappsäv Eleocharis palustris subsp. waltersii.
Första fynd
Först nämnd från landskapet av Pehr Kalm som i närheten av Krogane i Myckleby på Orust såg svin, som "spatserade långs vid stranden och beto av och åto upp knappsäven … som här växte nog ymnigt uti den däviga sanden, de vandrade ibland långt ut i vattnet efter dem”. (Kalm 1746). Förmodligen avser han agnsäv, som vid denna tid ännu inte var urskild och som är betydligt vanligare vid havet än knappsäv. Kalm anger emellertid arten även från Grohed i Forshälla socken. Där är det mycket troligare att det gäller det vi i dag kallar knappsäv.
Utbredning
Vanlig och jämnt spridd. 600 fynd i 220 rutor (79 %). – Fries: Allmän. Känd från alla socknar utom Lommeland. I denna socken har inte heller vi funnit den under inventeringen. 515 fynd i 195 rutor (69 %).
