stortimjan
Thymus pulegioides
Stortimjan är dels inkommen för längesedan, förmodligen med gräsfrö, dels i nutid spridd från odling som prydnadsväxt. De nordligaste förekomsterna och eventuellt några fler är förmodligen av gammalt datum. Där växer arten på torr glesbevuxen jord på torrbackar, berghyllor, i betesmark och i grustag. Som förrymd från odling finner man den utanför trädgårdar, på vägkanter, grusplaner och tippar. Om man undantar nytillkommen spridning har arten minskat mycket kraftigt.
Första fynd
Först publicerad från Bohuslän av C J Lindeberg (1854) som uppger arten från Tjörn.
Utbredning
Sällsynt. 18 fynd i 10 rutor. – Fries: 19 fynd i 14 rutor.
Lokaler
Uddevalla Lane-Ryr vägskärning i berg S om gården Holmen 648138 128023 HAx, TMa 2000 !ELj = Holmen, landsvägskant 1939 (HFr i GB, S, UPS. Fr45). Lysekil Skaftö bergbrant vid vägen SO om kröken vid Stora Backa 646322 124383 TTo 2003 !ELj. Strömstad Lommeland grustag Ö om Barkhyttan 655717 124496 EBl, HGr, KÖb 1995 !ELj. Tjärnö Nord-Koster strand Ö om Sillefångarna 654068 122308 INo, GTo, IBe, BHe 1997 och stig mellan Vättnet och Duvnäs 654068 122425 EAn, IBe, GTo 1998 = Nord-Koster 1857 (Bol i S). Saltholmen, gräsmark på ostsidan 654206 122445 KEm, EBl, KWi 2007 och ängsmark på SÖ delen 654165 122442 KEm, EBl, KWi 2007.
