fläder
Sambucus nigra
Mer information om arten

Fläder växer kvarstående vid ödetorp och intill ekonomibyggnader vid gårdar. Oftast träffar man dock på den i fuktig till frisk mark i skogsbryn, i lövdungar, på hyggen, längs bäckar, på vägrenar och skräpmark. Av primäruppgiften framgår att fläder odlades i landskapet på 1700-talet. Troligen är den inte ursprunglig utan har spritts med hjälp av bärätande fåglar från sådan odling. Det är emellertid först under det senaste halvseklet som spridningen tagit fart, förmodligen genom att landskapet nu på många håll lämnas att växa igen och därför förbuskas. Antagligen gynnas arten också av kvävenedfallet.

Första fynd

Först uppgiven från södra Bohuslän (in australi parte Bahusiæ) i Flora Svecica (Linnæus 1745). Pehr Kalm, som förmodligen rapporterat till Linné, noterar arten 1742 dels från "Morlanda: Sambucus vulgaris … som här av bönderna kallas hylle, växte på backarne här och där” och dels från Kungälv, där arten var så vanlig i trädgårdarna "att näppeligen någon ort skall givas, där flere fläderträd finnas än här” (Kalm 1746).

Utbredning

Ganska vanlig med lägre frekvens i den norra delen av landskapet. 285 fynd i 144 rutor (51 %). – Fries: Mångenstädes förvildad, mest på öarna i havsbandet. 63 fynd i 44 rutor (16 %).

karta
histkarta