stor vattenmåra
Galium palustre subsp. elongatum
Stor vattenmåra växer oftast i näringsrika diken men förekommer också vid bäckar, i kärr och sumpskog, där den gärna påträffas tillsammans med älggräs och strandlysing. Arten uppmärksammades knappast vid förra inventeringen och är förmodligen även nu förbisedd.
Första fynd
Först publicerad av J E Palmér (1927) under namnet G. palustre var. decipiens från Högås Ulveviken.
Utbredning
Ganska sällsynt. 108 fynd i 76 rutor (27 %). – Fries: 5 fynd i rutor.

