ljungsnärja
Cuscuta epithymum
Mycket sällsynt i Uppland. Rödlistad. 6 kartblad, 6 kvadranter.
Almq. Sällsynt (åtminstone numera).
Parasit på diverse torrbacksväxter såsom gulmåra, timjan, ljung, röllika, klöver m.m.
Klöversnärja har urskiljts som en varietet, vilken tidigare uppträdde som parasit i klövervallar. Den kom in i Sverige med importerat klöverfrö i mitten av 1800-talet och kunde vara skadegörare då den uppträdde i stora bestånd. I Uppland påträffades ett 20-tal fynd under åren 1853–1935, de flesta i den södra delen av landskapet. De finns förtecknade av Witte (1936). Det är osäkert om klöversnärja är taxonomiskt skild från ljungsnärja. Den senare förekommer på torrbackar som parasit på bl.a. klöver och är tunnare än klöversnärja, något som skulle kunna vara en ståndortsmodifikation. Tveksamheter om de båda varieteternas status uttrycktes redan av Almquist (1929): ”Huvudformen eljest något osäker; följande fynd torde åtminstone delvis gälla mer eller mindre naturaliserad var. trifolii”. Edquist & Karlsson (2007) är inne på samma tankegångar: ”Kanske ljungsnärjan i själva verket är klöversnärja som har naturaliserats i torrängar och bryn…” Det nutida materialet tycks vara ljungsnärja.
Almq. Sällsynt (åtminstone numera).
Parasit på diverse torrbacksväxter såsom gulmåra, timjan, ljung, röllika, klöver m.m.
Klöversnärja har urskiljts som en varietet, vilken tidigare uppträdde som parasit i klövervallar. Den kom in i Sverige med importerat klöverfrö i mitten av 1800-talet och kunde vara skadegörare då den uppträdde i stora bestånd. I Uppland påträffades ett 20-tal fynd under åren 1853–1935, de flesta i den södra delen av landskapet. De finns förtecknade av Witte (1936). Det är osäkert om klöversnärja är taxonomiskt skild från ljungsnärja. Den senare förekommer på torrbackar som parasit på bl.a. klöver och är tunnare än klöversnärja, något som skulle kunna vara en ståndortsmodifikation. Tveksamheter om de båda varieteternas status uttrycktes redan av Almquist (1929): ”Huvudformen eljest något osäker; följande fynd torde åtminstone delvis gälla mer eller mindre naturaliserad var. trifolii”. Edquist & Karlsson (2007) är inne på samma tankegångar: ”Kanske ljungsnärjan i själva verket är klöversnärja som har naturaliserats i torrängar och bryn…” Det nutida materialet tycks vara ljungsnärja.
Första fynd
Klöversnärja först publicerad av Floderus A. m.fl. (1857): Funbo Locksta (M. Floderus); ljungsnärja av Almquist (1929): St Olov, Ämbarsboda 1925.
Lokaler
Fynd efter 1990 av ljungsnärja. – Enköping Veckholm ”Missionshuset” (11H0h2113) landsvägskanter av torrbackskaraktär 1993 GUE; Sigtuna Sankt Olof Djupvik (11I2c0800) torräng, snyltande på gulmåra, vitmåra, rödklint, röllika 1992 ASV, 2003 ASV (S); 120 m N om St. Emmarsboda (11I2c1906) 1991 ASV, 1992 J. Eriksson (UPS), tidigare fynd från Sigtuna Ämbarsboda 1924 E. Almquist (S); Sollentuna Sollentuna mellan Nyby och Norrsättra 620 m SSO om Nyby (10I9e1230) 1993–2005 GHE; Norrsättra 710 m SSO Nyby (10I9e1129) 1994–2005 GHE; Norrsättra, 620 m S Nyby (10I9e1228) 1999–2005 GHE; Värmdö Djurö norra änden av Norrgärdet 600 m NO om vägskälet i Södersunda (10J5d1030) 1991 OST, 2000 TPE; Värmdö Lådna ca 500 m S om ångbåtsbryggan (10J8c3346) 2000 ASV (S).