gökärt
Lathyrus linifolius
Mer information om arten
Allmän i Uppland med skarp gräns mot det norra kustområdet där den saknas nästan helt. Saknas eller är sällsynt även runt Erken och vid delar av Roslagskusten. 592 kartblad, 2023 kvadranter.
Almq. Allmän i de flesta trakter, men delvis litorifob. I södra skärgården mer eller mindre allmän på större öar, spridd på smärre till barrskogssgränsen; sällsynt i havets närhet åtminstone från Rådmansö-landet till Häverö. Okänd i Singö och Gräsö socknar, ej heller sedd i kustsocknarna Harg–Hållnäs.
Gökärt växer på många typer av skogbevuxna och öppna marker. Den förekommer i örtrik granskog, bland- och lövskog, i hagar och naturbetesmarker, på torrbackar och vägkanter.
Utbredningskartan visar på avsaknad av gökärt i stora delar av det norra kustområdet med undantag för enstaka förekomster, av vilka flera är på nyröjd mark. Lämpliga ståndorter saknas inte och någon direkt påverkan från havet kan det knappast vara fråga om, möjligen spridningssvårigheter. Det är mera sannolikt att gökärt snarare är kalkskyende än ”litorifob”.

Första fynd

Först noterad i Blomboken: ”in Sylva Sigtunensi, Gottsundensi”; först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Helga Trefaldighet, Norby lund.
karta