Krypbjörnbären är i ännu högre grad än de äkta koncentrerade till Upplands södra skärgård och förekommer norrut till skärgården utanför Blidö. Norr därom finns en utpostgrupp på norra Väddö och angränsande fastland (se hasselbjörnbär R. wahlbergii). Utöver detta finns några spridda inlandsförekomster. De tre nordligaste fynden, samtliga i Tierps kommun, representerar tre olika arter: gyllenbjörnbär R. aureolus, hallonbjörnbär R. pruinosus samt en obeskriven björnbärsart (se nedan). Dessa förekomster är troligen fågelspridda eller på annat sätt införda, möjligen som misslyckade odlingsprojekt. De flesta krypbjörnbären är inte välsmakande, men odlas ändå på grund av att plantskolor inte alltid vet vilken art de säljer. Oönskade buskar ratas och kan överleva där de kastas ut.
Historiskt sett har namnsättningen på krypbjörnbären varit tämligen komplicerad och gränserna mellan arterna otydliga, varför många publicerade uppgifter är svåra att säkert härleda till art. Av redovisningen i Almquist (1929) framgår att björnbären var vanligare för 80 år sedan, då skärgårdslandskapet var hävdat och mer öppet. Minskad hävd har lett till en kraftig igenväxning med täta busksnår, som tränger ut björnbären. Samtliga belägg från inventeringen är bestämda av Erik Ljungstrand och i några fall av Thomas Karlsson. 84 kartblad, 162 kvadranter.