blodnäva
Geranium sanguineum
Nordgränsen för blodnävans sammanhängande utbredning går genom södra Gästrikland. I Uppland är den allmän i kusttrakterna, avtar i frekvens i centrala Uppland och är mycket sällsynt längst i väster. 474 kartblad, 1109 kvadranter.
Blodnävan föredrar kalkrik mark och växer i måttligt betade naturbetesmarker och hagar, i skogsbryn och utkanten av snår, på åkerholmar och i skrevor i bergbranter. Den är en karaktärsväxt för kalkområden, speciellt i Roslagen, där den växer i det småbrutna landskapet på torrbackar och bland hällar.
Förändring - 3 %.
Blodnävan föredrar kalkrik mark och växer i måttligt betade naturbetesmarker och hagar, i skogsbryn och utkanten av snår, på åkerholmar och i skrevor i bergbranter. Den är en karaktärsväxt för kalkområden, speciellt i Roslagen, där den växer i det småbrutna landskapet på torrbackar och bland hällar.
Förändring - 3 %.
Första fynd
Först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Helga Trefaldighet, Fäbodarna.
