Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Taxasida
ljungsnärja
Cuscuta epithymum
(L.) L.
ljungsnärja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Foto: Thomas Gunnarsson
Översikt
Översikt
ljungsnärja är en art i Botanikportalen. Sidan bygger just nu på grunddata från den befintliga databasen och ett växande kunskapslager.
Synonymer
- ljungsnärja
Taxonomi
Namn
Vetenskapligt namn
Cuscuta epithymum
Vetenskapligt namn, fullständig form
Cuscuta epithymum (L.) L.
Svenskt namn
ljungsnärja
norwegianBokmal
timiansnyltetråd
norwegianNynorsk
timiansnikjetråd
Finskt namn
nurmivieras
finlandSwedish
klöversnärja
Foton
Torbjorn Tyler
2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Ekerumsbadet norrut,Högsrum,Borgholm 2009-08-04
Thomas Gunnarsson
Skogsgärdet NR,Böda,Borgholm 2016-07-23
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Thomas Gunnarsson
Byxelkrok söderut,Böda,Borgholm 2019-07-10
Nycklar
Inga nycklar finns för detta taxon.
Floratexter
Hallands Flora
Georgson, K. et al. 1997: Hallands flora. [Flora of Halland.] Lund.
Se äkta ljungsnärja Cuscuta epithymum var. epithymum och klöversnärja
Cuscuta epithymum var. trifolii
Närkes flora
Löfgren, L. 2013: Närkes flora.
Se: äkta ljungsnärja Cuscuta epithymum var. epithymum och klöversnärja Cuscuta epithymum var. trifolii
Floran i Skåne.
Tyler, T. m.fl. (red.) 2007. Floran i Skåne. Arterna och deras utbredning. Lund
Se varieteterna äkta ljungsnärja Cuscuta epithymum var. epithymum och klöversnärja Cuscuta epithymum var. trifolii.
Flora över Dal
Andersson, P.-A. 1981 02 15: Flora över Dal. Kärlväxternas utbredning i Dalsland. [The flora of Dalsland.] Stockholm.
Se klöversnärja Cuscuta epithymum var. trifolii
Blekinges Flora
Fröberg, L. (Red.) (2006). Blekinges Flora. Svenska Botaniska Föreningen.
Gammal bofast art.
Ljungsnärja är nationellt rödlistad (Gärdenfors 2005).
Västmanlands Flora
Malmgren, U. 1982 05 19: Västmanlands flora. [The flora of Västmanland.] Stockholm.
Se klöversnärja Cuscuta epithymum var. trifolii.
Atlas of North European vascular plants
Hultén & Fries 1986
1535 Cuscuta epithymum L.
This species (incl. var. trifolii [Bab.] Aresch.) probably originates from the Mediterranean region and the Orient. From there it has spread widely, for instance to Fennoscandia (19th century), C. and S. Africa, N. and S. America, China, Australia and New Zealand. Cf. also Meusel et al. 1978, map p. 359.
Smålands flora
Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora
Ljungsnärja och klöversnärja, var. epithymum respektive var. trifolii, skiljer sig nästan enbart i storlek och förekomstsätt. Klöversnärja är relativt grov och storväxt och har kommit in i sen tid som ogräs i klövervallar. Ljungsnärja är späd och växer på mager naturlig gräsmark. Den senare har ansetts vara ursprunglig eller en gammal kulturföljeslagare. För Smålands del måste dock detta ifrågasättas. Ljungsnärjan upptäcktes sent, och dess rika förekomster i nordöstra Småland hade knappast undgått upptäckt om de hade funnits i början eller mitten av 1800-talet. Vidare har klöversnärjan tyngdpunkten i sin småländska förekomst just här. Kanske ´ljungsnärjan´ i själva verket är klöversnärja, som har naturaliserats i torrängar och bryn och där blivit spädare och mindre än i klöverfälten beroende på näringsbrist. I brist på säker kunskap redovisas de båda varieteterna dock separat här.
Arten i sin helhet betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Arten i sin helhet betecknas som sårbar på den svenska rödlistan (Gärdenfors 2005).
Ölands flora
Andersson, U.B. & Gunnarsson, T. (red.). 2024.Ölands flora. SBF-förlag. Uppsala.
Ljungsnärja delas in i två varieteter: äkta ljungsnärja var. epithymum och klöversnärja var. trifolii. Kanske är det endast ståndorten som skiljer dem åt? Äkta ljungsnärja har en tunn stjälk som ofta är rödaktig. Blommorna är mestadels femtaliga och fodret något utstående. Växten är troligen ursprunglig på hävdade torrängar (se primärfynd nedan). Klöversnärja har en grövre, gulaktig stjälk och ett foder som är tilltryckt. Den har inkommit med orent utsäde och växte förr i klövervallar.
Gotlands flora
Johansson, B.G. & Petersson, J. (red.) 2016: Gotlands flora band 2. SBF-förlag, Uppsala.
Två varieteter av ljungsnärja är kända från Gotland: äkta ljungsnärja var. epithymum och klöversnärja var. trifolii. Se under respektive varietet.
Bohusläns Flora
Blomgren, E. m.fl. (red.) 2011: Bohusläns flora. Föreningen Bohusläns Flora.
Det är svårt att upprätthålla skillnaden mellan de båda varieteterna var. epithymum ljungsnärja och var. trifolii klöversnärja. Belägg tagna på samma plats vid samma tid ligger under olika namn i herbarierna, och äldre fynd bär oftast namnet klöversnärja. Kanske det är så att varieteterna endast är ståndortsmodifikationer (Edqvist & Karlsson 2007). Därför behandlas arten kollektivt här.
Ljungsnärja i vid bemärkelse växer på torr, mager gräsmark i soliga slänter och kan parasitera på åtskilliga arter. På sin enda aktuella lokal har arten minskat på grund av igenväxning varje år sedan 1998 och sedan 2007 tycks den vara utgången efter en mycket kraftig röjning av lokalen.
Västergötlands flora
Bertilsson, A., Aronsson, L.-E., Bohlin, A. m.fl. 2002, 2003. Västergötlands flora. – SBF-förlaget, Lund.
I arten ingår två varieteter som omnämns i Västergötlands flora, äkta ljungsnärja var. epithymum och klöversnärja var. trifolii, vilka redovisas under respektive varietet.
Upplands flora
Jonsell, Lena (red.) 2010: Upplands flora. SBF-förlaget, Uppsala
Mycket sällsynt i Uppland. Rödlistad. 6 kartblad, 6 kvadranter.
Almq. Sällsynt (åtminstone numera).
Parasit på diverse torrbacksväxter såsom gulmåra, timjan, ljung, röllika, klöver m.m.
Klöversnärja har urskiljts som en varietet, vilken tidigare uppträdde som parasit i klövervallar. Den kom in i Sverige med importerat klöverfrö i mitten av 1800-talet och kunde vara skadegörare då den uppträdde i stora bestånd. I Uppland påträffades ett 20-tal fynd under åren 1853–1935, de flesta i den södra delen av landskapet. De finns förtecknade av Witte (1936). Det är osäkert om klöversnärja är taxonomiskt skild från ljungsnärja. Den senare förekommer på torrbackar som parasit på bl.a. klöver och är tunnare än klöversnärja, något som skulle kunna vara en ståndortsmodifikation. Tveksamheter om de båda varieteternas status uttrycktes redan av Almquist (1929): ”Huvudformen eljest något osäker; följande fynd torde åtminstone delvis gälla mer eller mindre naturaliserad var. trifolii”. Edquist & Karlsson (2007) är inne på samma tankegångar: ”Kanske ljungsnärjan i själva verket är klöversnärja som har naturaliserats i torrängar och bryn…” Det nutida materialet tycks vara ljungsnärja.
Almq. Sällsynt (åtminstone numera).
Parasit på diverse torrbacksväxter såsom gulmåra, timjan, ljung, röllika, klöver m.m.
Klöversnärja har urskiljts som en varietet, vilken tidigare uppträdde som parasit i klövervallar. Den kom in i Sverige med importerat klöverfrö i mitten av 1800-talet och kunde vara skadegörare då den uppträdde i stora bestånd. I Uppland påträffades ett 20-tal fynd under åren 1853–1935, de flesta i den södra delen av landskapet. De finns förtecknade av Witte (1936). Det är osäkert om klöversnärja är taxonomiskt skild från ljungsnärja. Den senare förekommer på torrbackar som parasit på bl.a. klöver och är tunnare än klöversnärja, något som skulle kunna vara en ståndortsmodifikation. Tveksamheter om de båda varieteternas status uttrycktes redan av Almquist (1929): ”Huvudformen eljest något osäker; följande fynd torde åtminstone delvis gälla mer eller mindre naturaliserad var. trifolii”. Edquist & Karlsson (2007) är inne på samma tankegångar: ”Kanske ljungsnärjan i själva verket är klöversnärja som har naturaliserats i torrängar och bryn…” Det nutida materialet tycks vara ljungsnärja.