svenskmålla
Chenopodium suecicum
Troligen allmän, men oregelbundet rapporterad, eftersom den inte alltid urskiljts från svinmålla. 230 kartblad, 420 kvadranter.
Almquist (1929) skiljer inte ut svenskmålla som egen art.
Svenskmålla är liksom svinmålla en vanlig kulturmarksväxt, som man finner i trädesåkrar och trädgårdsland, på gårdsplaner, nyanlagda vägkanter, skräpmark och tippar.
Almquist (1929) skiljer inte ut svenskmålla som egen art.
Svenskmålla är liksom svinmålla en vanlig kulturmarksväxt, som man finner i trädesåkrar och trädgårdsland, på gårdsplaner, nyanlagda vägkanter, skräpmark och tippar.
Första fynd
Först publicerad av Horn av Rantzien (1946): Österåker Österskär Sävastbo 1937–43.