gullviva
Primula veris
Allmän i Uppland, men ovanligare i den västligaste delen av landskapet. 641 kartblad, 2126 kvadranter.
Almq. I kusttrakter och skärgården allmän, i inlandet och den sydöstra delen av Heby samt Tämnar-trakten mer eller mindre allmän till tämligen allmän, i övriga delar av Heby tämligen sällsynt.
Gullviva är kalkgynnad och växer i allehanda öppna till halvöppna miljöer på mullrik mark. Den förekommer i lundar, hagar, naturbetesmarker och skogsbryn, på åkerholmar och torrbackar, ofta på gravfält.
Gullviva gynnas av lågvuxen eller gles markvegetation, medan igenväxning med högvuxna, kvävegynnade arter slår ut den. Den tål dock drygt ett 10-tal års igenväxning och återkommer vid ny röjning och slåtter. I det högrationaliserade jordbrukslandskapet, där betesmarkerna inte längre hävdas, visar den dock en tydlig nedgång.
Almq. I kusttrakter och skärgården allmän, i inlandet och den sydöstra delen av Heby samt Tämnar-trakten mer eller mindre allmän till tämligen allmän, i övriga delar av Heby tämligen sällsynt.
Gullviva är kalkgynnad och växer i allehanda öppna till halvöppna miljöer på mullrik mark. Den förekommer i lundar, hagar, naturbetesmarker och skogsbryn, på åkerholmar och torrbackar, ofta på gravfält.
Gullviva gynnas av lågvuxen eller gles markvegetation, medan igenväxning med högvuxna, kvävegynnade arter slår ut den. Den tål dock drygt ett 10-tal års igenväxning och återkommer vid ny röjning och slåtter. I det högrationaliserade jordbrukslandskapet, där betesmarkerna inte längre hävdas, visar den dock en tydlig nedgång.
Första fynd
Först publicerad av Schroderus (1633): Upplands ängar och kullar; Celsius (1735); Linné (1753): Helga Trefaldighet, Norby äng.
