kirskål
Aegopodium podagraria
Allmän i hela Uppland, men saknas i stor utsträckning i skärgården. 638 kartblad, 2063 kvadranter.
Almq. Merendels tämligen allmän, till odlingsgränsen; traktvis allmän i nordvästra Uppland och vissa kustsocknar; mer eller mindre ymnig i alla städer; mera sällsynt i södra skärgården och socknarna längs Sagån. I de nordliga kustsocknarna säkert ursprunglig, såsom felande kring de flesta gårdar men rätt allmän ute i skogsmarkerna.
Kirskålens ursprungliga biotop är i lövskogar och lundar, men nu är den spridd till många typer av näringsrika miljöer såsom igenväxande ängar, skogsbryn, vägkanter, gårdsmiljöer, dikesrenar och skräpmarker.
Från att ha varit en art med tämligen begränsad utbredning i speciella biotoper, har kirskålen spritt sig under de senaste decennierna till att vara allestädes närvarande i olika typer av kulturmiljöer. Kirskålens expansion beror på att den gynnas av näringsrik mark med god kvävetillgång och av ohävd. Genom att bladen är långskaftade från en krypande jordstam, reduceras bladmassan genom slåtter och bete, vilket gör att beståndens tillväxt hämmas. Av villaägare och trädgårdsodlare är den nu ett välkänt och illa sett ogräs, som man bekämpar på olika sätt, bl.a. genom täckning med plast. Erfarenheten visar också att om den slås av några gånger under sommaren, så hindras beståndens utbredning.
Almq. Merendels tämligen allmän, till odlingsgränsen; traktvis allmän i nordvästra Uppland och vissa kustsocknar; mer eller mindre ymnig i alla städer; mera sällsynt i södra skärgården och socknarna längs Sagån. I de nordliga kustsocknarna säkert ursprunglig, såsom felande kring de flesta gårdar men rätt allmän ute i skogsmarkerna.
Kirskålens ursprungliga biotop är i lövskogar och lundar, men nu är den spridd till många typer av näringsrika miljöer såsom igenväxande ängar, skogsbryn, vägkanter, gårdsmiljöer, dikesrenar och skräpmarker.
Från att ha varit en art med tämligen begränsad utbredning i speciella biotoper, har kirskålen spritt sig under de senaste decennierna till att vara allestädes närvarande i olika typer av kulturmiljöer. Kirskålens expansion beror på att den gynnas av näringsrik mark med god kvävetillgång och av ohävd. Genom att bladen är långskaftade från en krypande jordstam, reduceras bladmassan genom slåtter och bete, vilket gör att beståndens tillväxt hämmas. Av villaägare och trädgårdsodlare är den nu ett välkänt och illa sett ogräs, som man bekämpar på olika sätt, bl.a. genom täckning med plast. Erfarenheten visar också att om den slås av några gånger under sommaren, så hindras beståndens utbredning.
Första fynd
Först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Danmark, trakten av kyrkan.
