backskafting
Brachypodium pinnatum
Tämligen allmän i Uppland som helhet, men saknas i den nordvästra delen. 363 kartblad, 764 kvadranter.
Backskafting är kalkgynnad och växer på näringsrik mark i skuggiga och halvskuggiga miljöer. Den förekommer i örtrika barrskogar, lövskogar och glesa lundar, i skogsbryn och igenväxande hagar och ängar. Stora bestånd kan vara helt vegetativa eller med bara enstaka blommande strån.
Förändring - 8 %. – Den totala förekomsten av backskafting är i huvudsak oförändrad sedan Almquist (1929), men den har ökat påtagligt i den östra delen av landskapet, troligen på grund av minskat bete, och minskat i den centrala delen, något som kan ha sin förklaring i igenväxningen av hagar och backar.
Backskafting är kalkgynnad och växer på näringsrik mark i skuggiga och halvskuggiga miljöer. Den förekommer i örtrika barrskogar, lövskogar och glesa lundar, i skogsbryn och igenväxande hagar och ängar. Stora bestånd kan vara helt vegetativa eller med bara enstaka blommande strån.
Förändring - 8 %. – Den totala förekomsten av backskafting är i huvudsak oförändrad sedan Almquist (1929), men den har ökat påtagligt i den östra delen av landskapet, troligen på grund av minskat bete, och minskat i den centrala delen, något som kan ha sin förklaring i igenväxningen av hagar och backar.
Första fynd
Först publicerad av Linné (1756): Helga Trefaldighet, Håga.
