Tämligen allmän i Uppland. 467 kartblad, 932 kvadranter.
Småsporre var i början av 1900-talet i stor utsträckning bunden till järnvägarna. Almquist (1929) uppger att den enda järnväg i Uppland där han förgäves sökt växten var Sala–Gysinge-banan. Fortfarande kan man finna småsporre på järnvägsbankar och stationsområden, även om sådana numera oftast utgör en olämplig miljö för växter på grund av marken täckts av grov makadam. Den har dock spritt sig över hela landskapet, antagligen till stor del med grus, och växer på många andra torra, mest sandiga lokaler utan slutet vegetationstäcke. Den förekommer på störda partier av torrbackar, i gamla grustag, på vägkanter, skogsbilvägarnas vändplaner, grusplaner och skräpmarker.
Förändring + 143 %. – Småsporre är en av de arter som ökat mest sedan Almquists dagar.