Havsnajas växer på dybottnar i skyddade vikar och flador i brackvatten, ofta tillsammans med kransalgen Chara tomentosa rödsträfse. Den förekommer även i sötvatten i Chara-sjöar, d.v.s. små, grunda sjöar i kalkrika områden med bottenvegetation dominerad av kransalger, framför allt sådana med hög elektrolythalt (Forsberg & Forsberg 1961). Samtliga sötvattenförekomster ligger lägre än 10 m ö.h. utom Bredsjön, vars yta ligger kring 19 m ö.h.
Förändring +44 %. – Jämförelsen visar en kraftig ökning, men den beror antagligen på att havsnajas eftersökts bättre i den nu genomförda inventeringen.
Första fynd
Utbredning
Förekommer i brackvatten utefter hela kusten och har även påträffats i sötvatten nära havet. - 84 kartblad, 127 kvadranter.
Lokaler
Fynd efter 1990, sötvattensförekomster:
Danderyd Danderyd Ekebysjön i NO (10I7f4628) 1995 ASE; Norrtälje Estuna Norasjön, framför allt i SO-delen (11J7c4109) 1994 JEM & GEK (h), tidigare funnen i Norasjön 1961 C. Forsberg (UPS); Roslags-Bro Andersvedjedjupets norra del, Fladen, utanför Holmsund (11J8e195457) 1996 JEM; Gräsvarpet, flerstädes (11J8e2548) 1996 JEM; Bredsjön, NO-delen (11J8d4314) växande på 0,5–1 m djup 2 ex 1991 JEM m.fl., tidigare funnen i Bredsjön 1952 T. Willén (UPS), 1955 H. Smith (S, UPS), 1975, 1980 JEM (h), har minskat kraftigt, 1975 och 1980 noterades den flerstädes i stranddriften; Rådmansö Bollen (11J5e4141) 2003 JEM; Hundsjön (11J5f2117) växande på mjukbotten JEM (h); Skogsviken, Hamburgsfladen (11J5d2947) 2002 JEM & GEK (h), tidigare funnen av F. Agelin; Väddö Sidfjärden, S-delen (12J0e0222) JEM, GEK, tidigare noterad av E. Almquist (Almquists handskrifter); Stockholm Engelbrekt Laduvikens SV-sida (10I6f4440) 2004 IHE, tidigare funnen i Laduviken 1919 C.A. Ringenson (UPS); Östhammar Börstil Assjösjön 4,4 m ö. h. (12I6h4730, 4831) på dybotten som ej täcks av kransalger, stora bestånd vid (4730), mindre grupper vid (4831) 2007 EZA (UPS), funnen 1960 av C. Forsberg (UPS); Storträsket (12I8i1034) 2003 EZA.
