Referenser

Litteratur

BN = Botaniska notiser
NJB = Nordic Journal of Botany
SBT = Svensk Botanisk Tidskrift

Afzelius, K. 1958. En egendomlig form av Orchis maculata L. sens. lat. – SBT 52: 18–22.

Agelin, F. 1921. Några växtfynd i Norrtäljetrakten. – SBT 15: 270–271.

Ahlén, I. (red.) 2007. Faunan och floran på Krusenberg i Uppland. – CBM:s skriftserie 14.

Ahlén, I., Andersson, A., Liliegren ,Y., Pettersson, K., Rudmark, L. & Stighäll, K. 1994. Skedviken. Naturinventering med förslag till skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 7.

Ahlén, I., Bergström, M., Douhan, B., Dübeck, L., Karlsson, B., Mejlon, H., Möllersten, B. & Pettersson, K. 1991. Erken-området, naturinventering och förslag till skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 1.

Ahlner, S. 1930. Ett nytt fynd av Epipogium i norra Uppland. – BN 1930: 77–79.

Ahlqvist, O. & Wiborn, P. 1992. Tranviks naturreservat. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 3.

Albihn, J. 1993. Extremrikkärr. Botanisk inventering med förslag till skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 6.

Albertson, N. 1942. Selaginella selaginoides (L.) Link. i södra och mellersta Sverige. – SBT 36: 86–94.

Aldén, B., Engstrand, L., Iwarsson, M., Jonsson, L., Nilsson, Ö. & Ryman, S. 1998. Kulturväxtlexikon. – Natur och Kultur/LT, Lund.

Aldén, B. & Ryman, S. 2009. Våra kulturväxters namn. Ursprung och användning. – Forskningsrådet Formas.

Alexandersson, H. & Lenfors, I. 1997. Hallands klimat. – I Georgson, K. m.fl. 1997. Hallands flora.

Alexandersson, H. & Eggertsson-Karlström, C. 2001. Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961–1990. – Referensnormaler, utgåva 2. SMHI Meteorologi nr 99.

Alm, C.G. 1919. Några nya sydliga lokaler för Carex glareosa Wg. – SBT 13: 330–331.

Almgren, E. 2004. Havsland blir Uppland. En paleoekologisk undersökning av sjön Sjödyn i mellersta Uppland. – Inst. för Geovetenskaper/paleobiologi, Uppsala univ., opublicerad rapport.

Almgren, E. 2005. Norduppland i vegetationshistorien. Paleoekologisk undersökning av sjön Strömaren, Tierps kommun, Uppland. – Inst. för Geovetenskaper/paleobiologi, Uppsala univ., opublicerad rapport.

Almgren, K. 1909. Om förekomsten i Sollentuna socken af Betonica officinalis samt några andra botaniska anteckningar. – SBT 3: 16–18.

Almquist, E. 1916. Geranium bohemicum *depraehensum n. subsp. – SBT 10: 411–414.

Almquist, E. 1917. Några växtfynd i Stockholmstrakten. – SBT 11: 142–143.

Almquist, E. 1920. Viktigare tillägg och rättelser till Upplands flora. – SBT 13: 315–329.

Almquist, E. 1929. Upplands vegetation och flora. – Acta Phytogeogr. Suecica 1.

Almquist, E. 1929b. Träd och buskar i Upplands vegetation. – Lustgården 10: 105–140.

Almquist, E. 1930. Floran inom Ängsö nationalpark. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Skrifter i naturskydds-ärenden 13.

Almquist, E. 1939. Föreningens utfärd till Erken 1939. – SBT 33: 444–447.

Almquist, E. 1948. Utbredningstyper i upplandsfloran. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 48–66.

Almquist, E. 1955. Spridningsbiologisk kommentar till ett par Hieracium-kartor. – SBT 49: 170–180

Almquist, E. 1957a. Järnvägsfloristiska notiser. – SBT 51: 223–263.

Almquist, E. 1957b. Föreningens vårutflykt till Väddö och Björkö 1956. – SBT 51: 410–413.

Almquist, E. 1964a. Är misteln inhemsk i Sverige? – SBT 58: 320–336.

Almquist, E. 1964b. Berula erecta, Carex pediformis m.fl. novitier i Upplands flora. – SBT 58: 491–495.

Almquist, E. 1965. Flora upsaliensis. – Almqvist & Wiksell, Uppsala.

Almquist, E. & Asplund, E. 1937. Stockholmstraktens växter, 2:a uppl. – Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Almquist, E. & Asplund, E. 1939. Förklaringar och anmärkningar till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 33: 277–302.

Almquist, E. & Björkman, G. 1940. Sydliga förstärkningar i Uppsala-floran. – SBT 34: 420–426.

Almquist, E. & Haglund, G.E. 1953. Föreningens höstexkursion till Länna och Frötuna 1952. – SBT 47: 172–174.

Almquist, E. B. 1899. Biologiska studier öfver Geranium bohemicum L. – BN 1899: 81–85.

Almquist, S. 1907. Studier öfver Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former. – Acta Horti Bergiani IV: 4.

Almquist, S. 1909. Mera om förekomsten af Betonica officinalis i Sollentuna. – SBT 3: (68–69).

Almquist, S. 1910. Skandinaviska former af Rosa glauca Vill. i Naturhistoriska riksmuseum. – Arkiv för Botanik 10(3).

Almquist, S. 1911. Skandinaviska former af Rosa Afzeliana Fr. sectio glauciformis At. – Arkiv för Botanik 10(13).

Almquist, S. 1912. Skandinaviska former af Rosa Afzeliana Fr. sectio virens och virentiformis. – Arkiv för Botanik 11(11).

Almquist, S. 1919. Sveriges Rosae. – Stockholm.

Almquist, S. 1920. Svenska rosaflorans rekordpunkt. Hagbacken på Yxlan i Stockholms skärgård. – Arkiv för Botanik 16: 10.

Amcoff, M. 1994. Strandängar vid Lårstaviken och Sisshammarsviken. Häckfågelinventeringar samt förslag till restaurering och skötsel. – Upplandsstiftelsen. Stencil 6.

Amcoff, M. & Pettersson, T. 1994. Vendelsjön. Häckfågelinventering, kärlväxtinventering samt restaureringsförslag. – Upplandsstiftelsen. Stencil 5.

Anderberg, A. 1992a. Guldkörveln, en föga uppmärksammad adventivart. – Daphne 3: 4–6.

Anderberg, A. 1992b. Smal vattenpest, Elodea nuttallii, en ny vattenväxt i den svenska floran. – SBT 86: 43–45.

Anderberg, A. & Anderberg, A.-L. 2001. Flora och vegetation i Fasterna socken, Uppland. – Daphne 12(1): 3–86.

Anderberg, A. & Emanuelsson, E. 1994. Bärmålla, Chenopodium foliosum (Moench.) Aschers., funnen i Hjorthagen. – Daphne 5: 57–58.

Andersson, B. 1972. Vattenvegetationen i norra Mälaren 1969–1971. – Vatten 28/1: 40–48.

Andersson, B. 1973. Vegetationsundersökningar i Mälaren I. Ekoln 1969–72. – Statens naturvårdsverk. PM 399.

Andersson, B. 1978. Vegetationsundersökningar i Mälaren II. 1970–1977. – Statens naturvårdsverk. PM 1059.

Andersson, B. 1982. Vegetationsförändringar i Mälaren och Hjälmaren under 1900-talet. – Statens naturvårdsverk. PM 1504.

Andersson, B. 2001. Macrophyte development and habitat characteristics in Sweden’s large lakes. – Ambio 30: 503–513.

Andersson, E. 1984. Hybridisering mellan Linaria repens (L.) Mill. och L. vulgaris Mill. (Scrophulariaceae) – hybridsvärm eller introgression. – Examensarb., Inst. Syst. Bot., Uppsala univ.

Andersson, E., Andersson, U.-M., Broberg, A. & Jonsson, P. 1975a. Sunnerstaviken. Nuvarande status och förslag till restaureringsåtgärder. – Limnol. inst., Uppsala univ.

Andersson, E., Andersson, U.-M., Broberg, A. & Jonsson, P. 1975b. Igelsjön – nuvarande status och förslag till restaureringsåtgärder. – Limnol. inst., Uppsala univ.

Andersson, E., Andersson, U.-M., Broberg, A. & Jonsson, P. 1975c. Dalkarlskärret. Nuvarande status och förslag till restaureringsåtgärder. – Limnol. inst., Uppsala univ.

Andersson, G. 1896. Svenska växtvärldens historia. 2:a upplagan. – Stockholm.

Andersson, G. 1902. Hasseln i Sverige fordom och nu. – Sveriges Geol. Undersökn. Ca 3. Stockholm.

Andersson, G., Berggren, J., Hamner, J. W., Indebetou, G. & Sylvén, N. 1914. Stockholmstraktens växter 1:a uppl. – Stockholm.

Andersson, S. 1990. A phenetic study of Crepis tectorum in Fennoscandia and Estonia. – NJB 9: 589–600.

Apelgren, K. 1983. Valeriana officinalis-komplexet i Norra Roslagen. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Apelgren, K. 1986. Några problematiska Myosotis-arter vid Östersjön. – SBT 80: 145–150.

Apelgren, K. 1991. Relations between coast and inland taxa in the Baltic region: case studies in Galium palustre s. lat. and Myosotis laxa s. lat. – Akad. avhandling, Uppsala univ.

Apelgren, K. & Lernstål, R. 1991. Variation in Galium palustre s. lat. in the Baltic land-uplift area. – NJB 10: 565–592.

Appelqvist, T., Fasth, T. & Bengtson, O. 2008. Åtgärdsprogram för finnögontröst 2008–2012. – Naturvårdsverket.

Arén, A. & Lindqvist, S. 1969. Vegetationsstudier utmed Fyrisån. – 4 poängsarb., Uppsala univ. (Sveriges lantbruksuniv.) .

Areschoug, F.W.C. 1885. Some Observations on the Genus Rubus. I. – Lunds Univ. Årsskr. 21.

Arnberg, E. 1974. Bornsjöområdet. Natur- och friluftsmiljö. – Länsstyr. i Stockholms län, Planeringsavd. 1974: 4.

Arnborg, T. 1946. Pinus silvestris f. condensata – kvasttallen. – Svenska Skogsvårdsför. tidskr. 44: 329–343.

Arnborg, T. 1948. Fiby urskog. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K.(red.), Natur i Uppland s. 171–184.

Arnborg, T. 1960. Fiby urskogs upptäckt. – SBT 54: 591–594.

Arnell, A. 1912. Några iakttagelser öfver Alchemilla-arters frekvens.– BN 1912: 129–130.

Arnell, H. W. 1913. Hippophaë rhamnoides och Thymus serpyllum. En växtgeografisk skrift. – SBT 6: 229–238.

Arnell, H. W. 1914. Våren vid Uppsala. En fenologisk studie. – BN 1914: 241–266.

Arnemo, R. & Norlin, Å. 1962. Om vegetation och miljö i Hyttödammen vid Älvkarleby. – Södra Sveriges Fiskeriförening 1959–1960.

Aronsson, M. 1990. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 1: 59–64.

Aronsson, M. 1991. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 2: 24–27, 60–63.

Aronsson, M. 1992. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 3: 9–13, 48–53.

Aronsson, M. 1993a. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 4: 56–62.

Aronsson, M. 1993b. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten I. – Daphne 4: 29–37.

Aronsson, M. 1993c. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten Ib. – Daphne 4: 63–65.

Aronsson, M. 1994a. Björnbär i Uppland. – Daphne 5: 4–8.

Aronsson, M. 1994b. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 5: 18–23, 62–67.

Aronsson, M. 1994c. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten II. – Daphne 5: 24–27.

Aronsson, M. 1994d. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten III. – Daphne 5: 68–70.

Aronsson, M. (red.) 1995a. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland.– Daphne 6: 28–31.

Aronsson, M. 1995b. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten IV. – Daphne 6: 31–35.

Aronsson, M. 1995c. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten V. – Daphne 6: 71–77.

Aronsson, M. 1996a. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten VI. – Daphne 7: 30–32.

Aronsson, M. 1996b.Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten VII. – Daphne 7: 66–69.

Aronsson, M. 1997a. Sällsynt målla på besök. – Daphne 8: 4–9.

Aronsson, M. 1997b. EU-arter i Sörmland och Uppland. – Daphne 8: 10–13.

Aronsson, M. 1997c. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten VIII. – Daphne 8: 44–46.

Aronsson, M. 1998a. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten IX. – Daphne 9: 24–27.

Aronsson, M. 1998b. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten X. – Daphne 9: 64–67.

Aronsson, M. 1999a. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten XI. – Daphne 10: 18–20.

Aronsson, M. 1999b. Thedenius Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten XII. – Daphne 10: 47–49.

Aronsson, M. (red.) 1999c. Rödlistade kärlväxter i Sverige. Artfakta. Vol. I–II. – ArtDatabanken, Sveriges lantbruksuniv., Uppsala.

Aronsson, M. & Svenson, A. 1995. Vårväxter på kyrkogårdar. – Daphne 6: 48–53.

Arrhenius, O. 1918a. Några smärre bidrag till kännedom om Stockholmstraktens växter. – SBT 11: 402–404.

Arrhenius, O. 1918b. Några bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens växter. – SBT 12: 403–406.

Arrhenius, O. 1920. Öcologische Studien in den Stockholmer Schären. – Akademisk avhandling. Stockholm.

Arwidsson, T. 1929a. Några synpunkter på Epipogium-problemet. – BN 1929: 153–168.

Arwidsson, T. 1929b. Biologiska och floristiska notiser. – BN 1929: 263–270.

Augustson, Å., Lind, A. & Weih, M. 2006. Floristisk mångfald i Salix-odlingar. – SBT 100: 52–58.

Aulin, F.R. 1914. Anteckningar till Sveriges adventivflora. – SBT 8: 357–377.

Aulin, F.R. 1916. Anteckningar till Sveriges adventivflora. – SBT 10: 97–100.

Barthel, E. 1922. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 16: 127.

Berg, H. 1975. Tedarön. Botanisk inventering av naturreservatet Tedarön i Enköpings kommun. – Stencil. Uppdrag från Enköpings kommun.

Berg, H. 1996. Rikkkärret vid Grän - inte längre bortglömt. – Daphne 7: 50–51.

Berg, H. 1997. Rikkärret vid Grän - första slåttern. – Daphne 8: 48–49.

Berg, H. & Wallrup, E. 2004. Exkursion till Gårdskärsområdet. – Daphne 15(2): 34–35.

Berg, Å. 1951. Herbationes upsalienses I. Herbationerna 1747. – Svenska Linnésällsk. Årsskr. 33-34: 95–159.

Berg, Å. 1984. Botanisk inventering vid Dragmansbosjön, 1983–1984. Uppdrag av naturvårdsrådet i Enköping. – Stencil.

Bergeron, T. 1978. Mesometeorological studies of precipitation VI. – Report No 52 from Department of Meteorology Uppsala.

Bergman, C.J. 1843. Uppsala och dess nejder, h. 2. – Jönköping.

Bergquist, B., Wallsten, M. & Westin, P. 1991. 3 inventeringar i naturreservatet Hjälstaviken. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. 1991:4.

Bergström, M., Stighäll, K. & Zachrisson, E. 2003. Skogskorn i östra Uppland. – SBT 97: 295–304.

Bergström, M. & Stighäll, K. 1991. Skogskorn i Norrtälje kommun. – Daphne 2: 41–46.

Bergström, R., Hjelm, L. & Skarpe, C. 1977. Naturvårdsinventering av Uppsala län: Östhammars kommun, Östhammarsdelen. – Länsstyr. i Uppsala län. Info. från planeringsavd. 1977: 2.

Birger, S. 1908. Växtlokaler från Skåne, Småland och Uppland. – BN 1908: 215–221.

Birger, S. 1910. Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. – Arkiv för Botanik 9 (7).

Birger, S. 1912. Utbredningen av Scirpus parvulus Roem. & Schult. i Skandinavien. – SBT 6: 608–618.

Björk, K., Hylander, K., Skoglund, E. & Stighäll, K. 1994. Penningbyån/Väsbysjön. Naturinventering med förslag till skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 8.

Björklund, S., Douhan, B., Pettersson, T. & Stighäll, K. 1998. Aspdalssjöområdet. Inventering av naturskogar. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 17.

Björkman, A.E. 1851. De paroecia Fjerdhundriae Simtuna dissertatio historico-topographica. – Diss. Upsala.

Björkman, S.O. 1960. Studies in Agrostis and related genera. – Symb. Bot. Ups. XVII:1.

Björkqvist, I. 1967. Studies in Alisma L. I. Distribution, variation and germination. – Opera Botanica 17.

Björkqvist, I. 1968. Studies in Alisma L. II. Distribution, variation and germination. – Opera Botanica 19.

Blom, C. 1931a. En för Sverige ny hybrid, Rorippa austriaca (Crantz) Bess x silvestris (L.) Bess. – Meddel. från Göteborgs botaniska trädgård, VI: 145–150.

Blom, C. 1931b. Smärre bidrag till Sveriges flora I. – Meddel. från Göteborgs botaniska trädgård, VI: 151–160.

Blom, C. 1936. Adventiva Solanum-arter i Sveriges flora. – Meddel. från Göteborgs botaniska trädgård, X: 195–208.

Blom, C. 1940. Bidrag till kännedomen om Sveriges adventivflora. IV. – Acta Horti Gothoburgensis 13: 385–403.

Blomqvist, S. G:son. 1910. Fyndorten för Hippophaë rhamnoides L. i det inre av Uppland. – SBT 4: (87–88).

Blomqvist, S. G:son. 1948. Lokalerna för gulsippa (Anemone ranunculoides L.) i Medelpad och norra Uppland. – SBT 42: 135–142.

Bohlin, A. & Nordin, I. 2001. Röd tallört Monotropa hypopitys i Sverige. – SBT 95: 3–7.

Bohlin, K. 1900. Ett exempel på ömsesidig vikariering mellan en fjäll- och en kustform. – BN 1900: 161–179.

Bratt, L. & Karström, M. 1983. Naturinventering: Öregrund–Snesslinge–Forsmarksån 1983. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1983:6.

Bref och skrivelser. 1911. Bref och skrifvelser af och till Carl von Linné, utg. av Upsala universitet. Först afdeln., del V. – Stockholm.

Bremer, K. 1967. Björkskärs kärlväxtflora. – SBT 61: 317–322.

Bremer, K. 2000. Växter i Gällnö, Hjälmö, Lådna, Svartsö, Träskö-Storö och Stavsudda skärgård. – Daphne 11: 3–35.

Bråkenhielm, S. & Ingelög, T. 1972. Vegetationen i Kungshamn–Morga naturreservat med förslag till skötselplan. – Växtekologiska studier 1. Uppsala.

Buser, R. 1893. Alchimilla in Notes sur les plantes distribuées … – Bull. Herb. Boiss. I, app. 2.

Cairén, S. & Bylund, L. (handelsbolag) 1980. Naturvårdsinventering av Uppsala län: Östhammars kommun, Olands- och Dannemoradelarna. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1980: 9.

Cajander, A. 1935. Uber die fennoskandischen Formen der Kollektivart Carex polygama Schkuhr. – Ann. Bot. Soc. Zool.-Bot. Fenn. Vanamo 5: 5.

Callmé, A. 1885. Vaccaria parviflora Moench. funnen i Sverige. – BN 1885: 159–160.

Carlsson, R. m.fl. 1978. Naturinventering och förslag till översiktlig naturvårdsplan förJärvafältet. – Fältbiologiska inventeringsgruppen i Sollentuna 1978.

Cedergren, G. 1920. Anteckningar till Sveriges adventivflora. I. Melilotus Hill. – BN 1920:135–144.

Cedergren, G. 1922. Anteckningar till Sveriges adventivflora. II. Scrophularia Lin. – BN 1922:1–16.

Cedergren, K. 1947. Lathyrus maritimus (L.) Bigelow i Skandinavien. – SBT 41: 151–158.

Cedergren-Gelting, K. 1993. Vad har hänt med strandloka, Ligusticum scoticum, sedan 1943? – SBT 87: 255–261.

Cederwald, G. v. 1867. Strödda bidrag till Skandinaviens Flora. – BN 1867: 162–176.

Celsius, O. 1735. Plantarum circa Upsaliam sponte crescentium catalogus. – Acta lit. & scient. Suec. 1732. 3: 9–44. Upsaliae.

Celsius, O. 1740. Tilökning på några örter, fundna i Upland, sedan Catalogus Plantarum circa Upsaliam sponte nascentium utgavs år 1732. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 1: 299–303.

Clemedson, C.-J. & Karlsson, G. 1984. Kappsta - en märklig växtlokal på Lidingö i Uppland. – SBT 78: 347–369.

Collinder, P. & Haglund, A. 1997. Utålskedjan. Naturinventering av riksobjektets landområden. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 14.

Coulianos, C.-C. 1973. Insjöarna i Nackaområdet – naturresurser förr och nu. – Årsbok för Nacka kommun 11:e årgången.

Cramer, W. 1980. Strandverschiebung und Strandvegetation auf Häverö Prästäng. – Acta Phytogeogr. Suecica 68: 43–50.

Dahl, G. 1907. Collegium botanicum linnaeanum. Carl von Linnés Forbindelse med Norge. – Trondhjem.

Dahlgren, K.V.O. 1910a. Några anmärkningsvärdare växtfynd. – SBT 4: (40–42).

Dahlgren, K.V.O. 1910b. Salatraktens kärlväxtflora. – SBT 4: (107–136).

Dahlgren, K.V.O. 1915. Nya lokaler för Epipogium aphyllum (Schmidt) Sw. – SBT 9: 376.

Dahlgren, K.V.O. 1916. Om svenska Juniperus-jättar. – Svenska Skogsvårdsföreningens tidskr. 14: 485–498.

Dahlgren, K.V.O. 1922. Om Lysimachia Nummularia i Sverige. – BN 1922: 129–148.

Dahlgren, K.V.O. 1923a. Geranium bohemicum L. x G. bohemicum *deprehensum Erik Almq., ein grün-weiss-marmorierten Bastard. – Hereditas 4: 239–250.

Dahlgren, K.V.O. 1923b. Tillägg till Salatraktens kärlväxtflora. – SBT 17: 96–102.

Dahlgren, K.V.O. 1941. En ny varietet av hassel med ascidieblad samt om Corylus Avellana L. var. zimmermanni Hahne. – SBT 35: 353–360.

Dahlgren, K.V.O. 1943. Svedjenävan och brandnävan. – SBT 37:127–160.

Dahlgren, K.V.O. 1945. Nya meddelanden om Geranium bohemicum & G. lanuginosum. – BN 1945: 381–389.

Dahlgren, K.V.O. 1948. Verbascum nigrum x phlomoides, en spontan bastard, ny för Sverige. – SBT 42: 484–486.

Dahlgren, K.V.O. 1949. En spontan bastard mellan Geranium lanuginosum och G. bohemicum. – BN 1949: 359–365.

Dahlgren, K.V.O. 1962. Om Geranium lanuginosum Lam. – SBT 56: 175–182.

Dahlgren, S. & Virolainen, H. 1998. Östra Lermaren – Eknöviken. Naturinventering av riksintressanta havsvikar. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 16.

Dahlstedt, H. 1935. Nya skandinaviska Taraxaca. – BN 1935: 295–316.

Davis, A. P. 1999. The genus Galanthus. – Portland.

Dintler, Å. 1951. Lars Roberg, resa till Väddö 1712. – Lychnos 1950–1951: 182–204.

Douhan, B., Drycksbäck, M. & Knutson, J. 1993a. Rimsjöskogen, naturinventering av ett urskogsartat område. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 4.

Douhan, B., Drycksbäck, M. & Knutson, J. 1993b. Långsjön/Karlsdalsmossen. Naturinventering av ett skogs- och våtmarksområde. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 5.

Dovlén, S. & Käärik, A. 1983. Naturreservatet Veckholms Prästholmen i Enköpings kommun. Naturinventering som underlag för skötselplanering. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1983: 9.

Douhan, B., Jansson, M. & Larsson, P. 1995. Storanden. Naturinventering av ett skogs- och våtmarksområde. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 10.

Du Rietz, G.E. 1923. De svenska Helianthemum-arterna. – BN 1923: 435–446.

Du Rietz, G.E. 1925. Die Hauptzüge der Vegetation des äusseren Schärenhofs von Stockholm. – SBT 19: 347–369.

Du Rietz, G.E. 1931. Väteionkoncentrationen på en ostsvensk högmosse. – SBT 25: 553–554.

Du Rietz, G.E. 1948a. Uppländska myrar. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 67–78.

Du Rietz, G.E. 1948b. Den uppländska skärgårdens växtvärld. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 244–251.

Du Rietz, G.E. 1950a. Phytogeographical excursion to the Ryggmossen mire near Uppsala. – 7. Intern. Bot. Congr. Stockholm. Exc. Guide AII B3.

Du Rietz, G.E. 1950b. Phytogeographical excursion to the maritime birch forest limit in the outernmost archipelago of Stockholm. – 7. Intern. Bot. Congr. Exc. Guide B1. Stockholm.

Du Rietz, G.E. & Nannfeldt, J.A. 1925. Ryggmossen und Stigsbo Rödmosse, die letzten lebenden Hochmoore der Gegend von Uppsala. – Svenska Växtsociol. Sällsk. Handl. III. Uppsala

Edberg, E. 1981. Naturvårdsinventering av Uppsala län: Enköpings kommun, Fjärdhundradelen. – Länsstyr. I Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1981:11.

Edelsjö, J., Frostberg, K. & Karlsson, B. 2001. Hotade kärlväxter i Stockholms (AB), Södermanlands (D) och Uppsala (C) län. Floraväktarrapport för 1999 och 2000. – Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Edelsjö, J. & Nissling, A. 1998. Dvärglåsbräken, Botrychium simplex, funnen på Singö. – Daphne 9: 53–55.

Edqvist, M. & Karlsson, T. (red.) 2007. Smålands flora. – SBF-förlaget, Uppsala.

Ehrhart, F. 1788. ”Die vornehmsten” i och kring ”Palus Jumkilensis” samlade växter. – Hannoverisches Magazin 1784,8: 127–128 (enligt Krok 1925).

Ehrhart, F. 1790. Versuch eines Verzeichnisses der um Upsal wild wachsenden Pflanzen. – I Ehrhart, F., Beiträge zur Naturkunde V.

Ehrhart, F. 1791. Beiträge zur Naturkunde VI.

Ekman, E.L. 1912. Galium Mollugo L. och dess underarter i Sverige. – BN 1912: 289–296.

Ekman, J. 1985. Mossnycklar och ofläckade sumpnycklar funna i Roslagen. – SBT 79: 85–91.

Ekman, J. 1988. Mossnycklar i Norrtälje kommun, Uppland. – SBT 82: 151–155.

Ekman, J. 1989. Sloklosta Bromus sitchensis och plattlosta B. wildenowii i Sverige. – SBT 83: 87–100.

Ekman, J. 1990a. En rik lunglavslokal i Söderby-Karl, Uppland. – Daphne 1:13–16.

Ekman, J. 1990b. Växtfynd i Norrtälje kommun. – Daphne 1: 23–25.

Ekman, J. 1991. Honungsblomster och gulyxne i Norrtälje kommun. – Daphne 2: 12–16.

Ekman, J. 1993. Råglosta i viltåkrar. – SBT 87: 349–353.

Ekman, J. 1995. Söderarmslägret. – Daphne 6: 81–82.

Ekman, J. 1996. Växtfynd i Roslagen. – Daphne 7: 14–18.

Ekman, J. 1997. Södra Bornan. Botanisk inventering med förslag till skydds- och skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 13.

Ekman, J. 2007. Stor tofsäxing Koeleria grandis. – I M. Edquist (red.) Tillståndet för våra akut hotade kärlväxter. – SBT 101: 116.

Ekman, J. 2008a. Trädtomat, Solanum betaceum, funnen i Uppland. – Daphne 19: 16–17.

Ekman, J. 2008b. Uppländska växtfynd. – Daphne 19: 34–35.

Ekman, J. 2010. Röd andmat och japansk andmat funna i Uppland. – SBT 104 (ined.).

Ekman, J. & Ekman, G. 1997. Bidrag till Roslagens flora. – Daphne 8: 32–43.

Ekman, J. & Ekman, G. 2003. Några uppländska växtfynd. – Daphne 13: 63–67.

Ekman, J. & Ekman, G. 2004. Några uppländska växtfynd – 2. – Daphne 15(2): 30–33.

Ekman, J. & Ekman, G. 2007. Finnklint, kåltistel och andra rariteter från Uppland – 2006–2007. – Daphne 18(1): 18–20.

Ekman, J., Ekman, G. & Zachrisson, E. 1998. Märket – en märklig ö. – Daphne 9: 56–58.

Ekman, J., Frostberg, K. & Svenson, A., bearbetn. Kihl, S. 2005. Floraväkteri i Sörmland och Uppland fram t.o.m. 2004. – Daphne 16(1): 3–111.

Ekman, J., Hammar, G. & Zachrisson, E. 2007. Tistelsnyltrot funnen i Uppland. – SBT 101: 242–246.

Ekman, S. & Karlsson, T. 1989. Grenigt kungsljus och praktkungsljus – två ofta förväxlande arter. – SBT 83: 73–81.

Ekman, S. & Knutsson, T. 1986. Polygonum lapathifolium i Sverige. – SBT 80: 293–302.

Ekstam, U. & Forshed, N. 1992. Om hävden upphör. Kärlväxter som indikatorarter i ängs- och hagmarker. – Naturvårdsverket.

Elleström, O. 1999. Sällsynta växter i Uppsala län – ett underlag för floraväkteri. – Examensarbete, Naturgeogr. Inst. Stockholms univ.

Elvers, I. 1980. Melicia ciliata och Setaria viridis återfunna på sina stockholmslokaler. – SBT 74: 81–83.

Elvers, I. 1981. Hybriden Linaria repens x vulgaris på Stockholms centralstation. – SBT 75: 51–55.

Engström, P. & Svenson, A. 2009. Korsgentiana, Gentiana cruciata, förvildad i Sverige. – Daphne 20: 17–18.

Engström, T. & Erhardt, R. 1931a. Om Runmarös orchideer. – BN 1931: 45–50.

Engström, T. & Erhardt, R. 1931b. Från holmarna runt Runmarö. – BN 1931: 229–268.

Enochsson, E. & Tim, S. 1972. Naturvårdsinventering för Roslags-Länna skärgård. – Länsstyr. i Stockholms län. Meddel. 1972: 12.

Enqvist, F. 1924. Sambandet mellan klimat och växtgränser. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 46: 202–213.

Erhardt, R. 1933. Sorbus på Djurö, nya hybridfynd. – BN 1933: 609.

Ericson, L. & Wallentinus, H.-G. 1979. Sea-shore vegetation around the Gulf of Bothnia. – Wahlenbergia 5.

Ericsson, S. 1992a. Några tidigare opublicerade fynd av majsmörblommor. – SBT 86: 77–83.

Ericsson, S. 1992b. The microspecies of the Raunuculus auricomus complex treated at the species level. – Ann. Bot. Fenn. 29: 123–158.

Ericsson, S. 1995. Några taxonomiska notiser om majsmörblommor. – SBT 89: 19–31.

Eriksson, G. 1983. Rapport från en kraftledningsgata. – SBT 77: 351–355.

Eriksson, G. 1999. Fynd av Vicia pisiformis i Uppland. – Daphne 10: 36–37.

Eriksson, G. 2000. Floran på Veckholms skjutfält – en kavalkad över några sevärda växter. – Upplands regemente.

Eriksson, G.2002. Rudbeck 1630–1702. Liv lärdom dröm i barockens Sverige. – Stockholm.

Eriksson, G. 2003. Erik Almquists kommentar till en artlista från Enköpingstrakten 1973. – Daphne 13: 41–50.

Eriksson, G. 2007. Linné och Upplands flora. – Uppland 2007. Upplands fornminnesförening.

Eriksson, G., under medverkan av Hammarberg M., Rolff S. & Erlandson M. 1942. Inventering av idegranstyper. – Lustgården 23: 15–46.

Eriksson, J. 1995. Floristiska notiser från Sigtuna kommun, Uppland. – SBT 89: 344.

Eriksson, J.V. 1913. Bälinge mossars utvecklingshistoria och vegetation. – SBT 6: 105–194.

Eriksson, P. 1997. Ekologisk landskapsplanering i Vällenområdet. – Upplandsstiftelsen. Rapport 5.

Eriksson, P. & Persson, T. 1987. Skogskorn, Hordelymus europaeus, i Uppland. – SBT 81: 181–184.

Eriksson, P. & Persson, T. 1991. Fagerön i Östhammars kommun. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. 1991: 3.

Eriksson, T. 1991. Pölen. – Daphne 2: 47.

Erlandsson, S. 1932.Vårutflykten 1932. – SBT 26: 492–496.

Erlandsson, S. 1937. Utbredningen av Achroanthes monophyllos Greene i Fennoskandia. – BN 1937: 401–418.

Erlandsson, S. 1944. Cytologiskt-växtgeografiska rasstudier i Nordens Parnassia palustris-population. – Acta Horti Bergiani XIII, 4: 117–148.

Faegri, K. 1931. Über die in Skandinavien gefundenen Symphytum-Arten. – Bergens Museums Årbok, Naturvidensk. Rekke Nr 4.

Faegri, K. 1982. Et bortglemt fennoscandisk tusenblad (Myriophyllum)-taxon. – Blyttia 40: 149–153.

Fagerström, L. 1945. Om förekomsten av Myosotis sparsiflora Mik. i det östfennoskandiska området. – Mem. Soc. Fauna Fl. Fenn. 21: 183–191.

Falck, K. 1916. Ny värdväxt för Cuscuta europaea L. – SBT 10: 272–273.

Fischerström, J. 1785. Utkast til beskrifning om Mälaren. – Stockholm.

Floderus, A. 1848. De paroeciis Rasbo et Kihl. – Dissertatio historico-topographica. Uppsala.

Floderus, A. & Goldschmidt, M.A. 1853. Synopsis Plantarum Paroeciae Uplandiae Funbo. – Diss., Uppsala.

Floderus, A. m. fl. (red.) 1857. Strödda underrättelser. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. – BN 1857: 21–24 och 120.

Florin, R. 1931. Botrychium simplex Hitchc. funnen på Runmarö i Stockholms skärgård. – SBT 25: 439–440.

Forsberg, B. & Forsberg, C. 1961. The freshwater environment for Najas marina L. in Scandinavia. – SBT 55: 604–612.

Forsberg, B. & Forsberg, C. 1969. Some limnological features of Lake Långsjön, Björklinge. – SBT 63: 49–71.

Forsberg, C. 1960. Subaquatic macrovegetation in Ösbysjön, Djursholm. – Oikos 11: 183–199.

Forsberg, C. 1965. Environmental conditions of Swedish charophytes. – Symb. Bot. Ups. 18: 4.

Forssell, N.E. 1844. Anteckningar öfver vegetationen i trakten af Norrtelge. – BN 1844: 33–43.

Franckenius, J. 1659. Johannis Franckenii Speculum botanicum renovatum. – Upsaliae. (1973: Faksimil med inledning av H. Krook. Stockholm.)

Fredbärj, T. & Knöppel, J. 1953. Kofsan på Linnaei tid och idag. – Svenska Linnésällsk. Årsskr. 36: 57–70.

Fries, E. 1828. Novitiae Florae Suecicae, ed. 2. – Londini.

Fries, E. 1835. Flora scanica. – Upsaliae.

Fries, E. 1839. Novitiarum Florae Suecicae, Mantissa altera. – Upsaliae.

Fries, E. 1842. Bidrag till några linneanska vexters riktiga bestämmande. – BN 1842: 1–12, 17–27.

Fries, E. 1843a. Novitiarum Florae Suecicae, Mantissa tertia. – Upsaliae.

Fries, E. 1843b. Botaniska utflygter 1. – Stockholm.

Fries, E. 1846 och 1849. Summa Vegetabilium Scandinaviae. – Uppsala.

Fries, E. 1847(–50). Symbolae ad Historiam Hieraciorum. – Nova Acta Soc. Sci. Ups. 13(–14).

Fries, E. Th. 1915. Spridda växtgeografiska bidrag. – SBT 9: 108–113.

Fries, M. 1959. En Zostera marina-förekomst i Sthlms norra skärgård. – SBT 53: 469–474.

Fries, M. 1962. Studies of the sediments and the vegetational history in the Ösbysjön basin north of Stockholm. – Oikos 13: 76–96.

Fries, M. 1963. En form av Melandrium rubrum med antocyanförlust i stjälk, högblad och foder. – SBT 57: 89–90.

Fries, Th.M. 1850. Anteckningar under en botanisk excursion i Upland 1850. – BN 1850: 225–228.

Fries, Th.M. 1857. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens Flora. – BN 1857: 21–24, 39–40, 71–72, 86–88, 103–104, 120.

Fries, Th.M. 1858. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens Flora. – BN 1858: 102–104, 118–119, 134–136.

Fries, Th.M. 1863. Om de skandinaviska arterna af slägtet Isoëtes. – BN 1863: 101–116.

Fries, Th.M. 1890. Spridda bidrag till kännedomen om Skandinaviens barrträd. – BN 1890: 250–266.

Fries, Th.M. 1899. Caroli Linnaei Hortus Uplandicus. Med inbjudning och förklaringar. – Uppsala.

Fries, Th.M. 1911a. Bref och skrifvelser av och till Carl von Linné. – Stockholm.

Fries, Th.M. 1911b. Johann Beckmanns schwedische Reise in den Jahren 1765–1766. – Uppsala.

Frisendahl, A. 1910. Om Epipogium aphyllum i Sverige. – SBT 4: 91–107.

Fristedt, R.F. 1863. Spridda växtgeografiska bidrag till Sveriges flora. – BN 1863: 82–85.

Frostberg, K. 2004. Vattenväxter i nordvästra Uppland – rapport från en exkursion. – Daphne 15: 44–46.

Frostberg, K. 2006. Brandnäva Geranium lanuginosum funnen i Uppland 2005. – Daphne 17(1): 2–3.

Frostberg, K. 2009. Exkursion till lokaler för sumpviol i sydöstra Uppland. – Daphne 20: 14–16.

Frostberg, K., Karlsson, B. & Svensson, A. 2004. Floraväkteriet 2003 – de mest hotade. – Daphne 15: 22–27.

Fröberg, L. 2000. Fyra vildpersiljor i stället för tre? – SBT 94: 189–198.

Fröman, I. 1924. Spridda bidrag till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 18: 511–513.

Fröman, I. 1929. Föreningens vårutflykt. – SBT 23: 396–397.

Fröman, I. 1932. De nordligaste lokalerna i Sverige för vild murgröna. – SBT 26: 215–240.

Fröman, I. 1933. …sammanställt följande förteckning över Munköns flora. – I Granlund, E. & Lundqvist, M. De första svenska geografdagarna. – Ymer 53: 401–403.

Fröman, I. 1934. Föreningens vårutflykt 1934. – SBT 28: 473–477.

Fröman, I. 1935. Några notiser från Munkön. – SBT 29: 367–370.

Fröman, I. 1937. Föreningens vårutflykt till Södra Ljusterön 1936. – SBT 31: 140–145.

Fröman, I. 1939. Föreningens vårutflykt till Runmarö 1938. – SBT 33: 310–317.

Fröman, I. 1952. Föreningens vårutflykt till Rådmansö 1951. – SBT 46: 276–279.

Gelin, O. 1924. Mulgedium macrophyllum DC. i Vaxholm. – SBT 18: 320.

Gertz, O. 1919. Caroli Linnaei Flora Kofsöensis 1731. – BN 1919: 85–93.

Gertz, O. 1920. Olof Celsius d.ä. och flora Uplandica. – Svenska Linnésällsk. Årsskr. 3: 36–56.

Gertz, O. 1925. Olof Celsius d.ä. och hans fyndortsuppgifter i Flora Uplandica. – BN 1925: 113–149.

Gjöbel, F. 1905. Några bilder från en svensk löväng. – Svenska Skogsvårdsföreningens tidskr. 3 (10): 390–397.

Gothnier, M. 2002. Stödodling av hotade Stockholmsväxter på Skansen. – Daphne 13: 15–22.

Grahn, J. 2008. Klittnattljus i Båstad. – SBT 102: 212–213.

Grandin, U. 1995. Landhöjningssuccession i Roslagen. – Daphne 6: 56–60.

Granlund, E. 1925. Några växtgeografiska regionsgränser. – Geografiska Annaler VII: 81–103.

Granström, A. & Gustafsson, L. 1979. Naturskogsartade bestånd i norra Lunsen. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1979: 11.

Grapengiesser, S. 1937. En mindre vanlig Salix-hybrid i Stockholmstrakten. – SBT 31: 433.

Gudmundson, H. 1995. Väggört på gatan i City. – Daphne 6: 25.

Gudmundson, H. 2009. Vildväxande murgröna i Stockholm. – Daphne 20: 24–25.

Gustafsson, J.P. 1898. Skandinaviska Euphrasia-former. – BN 1898: 274–275.

Gustafsson, J.P. 1900. Två svenska Alopecurus-hybrider. – BN 1900: 103–107.

Gustafsson, J.P. 1901. Fynd af vattenväxter i klippfördjupningar. – BN 1901: 215–216.

Gustafsson, L. 1987. Något om skogssvingel, Festuca altissima, i Sverige. – SBT 81: 337–349.

Gustafsson, L. 1992. Buskvicker, Vicia dumetorum, i Sverige. – SBT 86: 233–242.

Gustafsson, L.-Å. 2004. ”Kan den gamle rosen va nåt å ha?” POM:s pilotinventering av gamla kulturrosor. – SBT 98: 31–45.

Gustafsson, S. 2000. Patterns of genetic variation in Gymnadenia conopsea, the fragrant orchid. – Molecular biology 9: 1863–1872.

Gustavsson, E., Lennartsson, T. & Emanuelsson, M. 2006. Land-use more than 200 years ago explains current grassland plant diversity in a Swedish agricultural landscape. – Biological Conservation 138: 47–59.

Gärdenfors, U. (red.) 2010, Rödlistade arter i Sverige 2010. – ArtDatabanken, Uppsala.

Haeggström, C.-A. & E. 2008. Ålands flora. – Mariehamn.

Haglund, E. 1968a. Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del I: Allmän beskrivning.

Haglund, E. 1968b. Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del II: Södra Trögds kommun.

Haglund, E. 1968c. Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del III: Norra Trögds kommun.

Haglund, E. 1968d. Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del IV: Lagunda kommun.

Haglund, E. 1968e. Naturvårdsinventering av Enköpings kommunblock. Del V: Enköpings stad och Åsunda kommun.

Haglund, E. 1969. Naturvårdsinventering. Del VI: Håbo kommun.

Haglund, E. 1972a. Naturvårdsinventering av Uppsala län. Del VII: Älvkarleby kommun.

Haglund, E. 1972b. Naturvårdsinventering av Uppsala län. Del VIII: Tierps kommun: norra delen.

Haglund, E. 1979. Naturvårdsinventering av Uppsala län. Del IX: Tierps kommun, södra delen. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1979: 3.

Haglund, G.E. 1934. Några nya eller i Sverige nyfunna Taraxacum-arter. – BN 1934: 1–42.

Haglund, G.E. 1937. Bidrag till kännedomen om Skandinaviens Taraxacum-flora. I. – BN 1937: 447–462.

Hagström, A.J. 1784. Snäckor funna uti och omkring Stockholm. – Veckoskrift för läkare och naturforskare 5. – Stockholm.

Hagström, J.O. 1916. Critical Researches on Potamogetons. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 55: 5.

Halden, B. 1928. Asken vid sin svenska nordgräns. – Skogshögskolans Festskrift, Stockholm.

Halvorsen Brandrud, K. & Borgen, L. 1986. Viola epipsila, V. palustris and their hybrid in SE Norway. A preliminary report. – Symb. Bot. Ups. XXVII, 2: 19–24.

Hamberg, A. 1924. Till frågan om förhållandet mellan växtgränser och klimat. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 46: 369–374.

Hammarsjö, C. 1994. Inventeringslägret i västra Uppland 1994. – Daphne 5: 81–83.

Hammarsjö, C. 1995. Sällskapets exkursion till Enköpingstrakten söndagen den 10 juli 1994. – Daphne 6: 39.

Hammarsjö, C. 1996. Inventeringslägret i västra Uppland 1996. – Daphne 7: 70–73.

Hamner, J.W. 1909. Redogörelse för resultatet av en resa för växtgeografiska studier inom Blidö socken i Stockholms skärgård under sommaren 1908. – Visby.

Hansson, G. & Ingmar, T. 1962. Preliminär naturvårdsinventering av Dannemora kommun. – Stencilerad utredning. Uppsala läns naturvårdsförbund, Uppsala.

Hansson, S. 1981. Skogsfru i Stockholms skärgård. – SBT 75: 334.

Hansson, S. 1986. Dactylorhiza fuchsii x sambucina funnen i Roslagen. – SBT 80: 369–372.

Hansson, S. 2005. En intressant orkidé på Rådmansö. – SBT 99: 94–96.

Hartman, C.J. 1820. Handbok i Skandinaviens flora. – Ed. 2 (1832), ed. 3 (1838), ed. 4 (1843), ed. 5 (1849), ed. 6 (1854), t.o.m. ed. 11 (1879). – Stockholm.

Hartman, C. 1851. Anteckningar vid de Skandinaviska Växterna i Linnés Herbarium. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 1851.

Hasselquist, F. 1757. Iter palaestinum. – Stockholm.

Hasselrot, T. E. 1954. Sumpviolen (Viola uliginosa Bess) funnen i Sockholmstrakten. – SBT 48: 798–800.

Hedberg, I. 1967. Cytotaxonomic studies in Anthoxanthum odoratum L. s. lat. – Symb. Bot. Ups. XVIII: 5.

Hedbom, K. 1912. Strödda anteckningar om några märkligare element i Upsala-floran förr och nu. – SBT 6: 459–465.

Hedelius, A. 1956a. Några notiser om Taxus baccata L. – SBT 50: 520–521.

Hedelius, A. 1956b. En lokal för Hippophae rhamnoides L. inom Möja socken. – SBT 50: 521.

Hedelius, A. 1958. Om Cypripedium calceolus på Ramsmoraö. – SBT 52: 548–549.

Hedlund, L. 1949. Den nordiska utbredningen av Astragalus glycyphyllos L. – SBT 43: 365–375.

Hedlund, T. 1901. Monographie der Gattung Sorbus. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 35: 1.

Hedlund, T. 1902. Om frukten hos Geranium bohemicum. – BN 1902: 1–39.

Hedlund, T. 1906. Om skilnaden mellan Lactuca Chaixii Vill och L. quercina L. – BN 1906: 277–293.

Hedrén, M. 1994. Morfologisk variation hos näbbstarr och jämtstarr i Sverige. – SBT 88: 129–141.

Hedrén, M. 2005. Artbildning och släktskap inom orkidésläktet handnycklar Dactylorhiza. – SBT 99: 70–93.

Hedrén, M., Nordström, S. & Ståhlberg, D. 2008. Polyploid evolution and plastid DNA variation in the Dactylorhiza incarnata/maculata complex (Orchidacceae) in Scandinavia. – Molecular Ecology 17: 5075–5091.

Hedrén, M. & Nordström, S. 2009. Polymorphic populations in Dactylorhiza incarnata s.l. (Orchidaceae) on the Baltic Island of Gotland: morphology, habitat preference and genetic differentiation. – Ann. Bot. 104: 527–542.

Henning, E. 1913. Fyndorter för Rudbeckia hirta L. i Sverige. – BN 1913: 175–182.

Henning, E. 1915. Bidrag till kännedomen om berberisbuskens uppträdande i mellersta och södra Sverige. – Meddel. nr 121 från Centralanst. för försöksväsendet på jordbruksområdet. – Stockholm.

Hesselman, H. 1904. Zur Kenntnis des Pflanzenlebens schwedischer Laubwiesen. – Beiheft Bot. Centralblatt 17.

Hesselman, H. 1917. Om våra skogsföryngringsåtgärders inflytande på salpeterbildningen i marken och dess betydelse för barrskogens föryngring. – Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 13–14. Stockholm.

Hesselman, H. 1926. Studier över barrskogens humustäcke. – Meddel. från Statens skogsförsöksanstalt 22: 169–552. Stockholm.

Hesselman, H. 1935. Fibyskogen och dess utvecklingshistoria. – Meddel. från Statens Skogs-försöksanstalt. H 28: 525–570.

Hjelmqvist, H. 1951. Några protokoll från Linnés exkursioner i Uppsala-trakten. – BN 1951: 255–273.

Hjelmqvist, H. 1953. Cuscuta australis R. Br. i Sverige. – BN 1953: 97–104.

Hjelmqvist, H. & Nyholm, E. 1947. Något om Carex aquatilis x caespitosa i Skandinavien. – BN 1947: 383.

Hjort, S. 1991. Utbredningen av korskovall (Melampyrum cristatum) i uppsalatrakten. – 4-poängsarb., Biol. övningslab., Uppsala univ.

Holmberg, O. 1922. Hartmans handbok i Skandinaviens flora 1. – Stockholm.

Holmberg, P.-E. 1975. Kärsö-Högholmen, en ö i Stockholms närhet med intressant neofytflora. – SBT 69: 349–358.

Holmberg, P.-E. & Thorán, L. 1975. Runmaröarkipelagen. Vegetationskartering och botanisk inventering. – Länsstyr. i Stockholms län. Planeringsavd. 1975:10.

Holmen, H. 1964. Forest ecological studies on drained peat land in the province of Uppland,Sweden. Part 1–3. – Studia Forestalia Suecica 16. Stockholm.

Holmgren, B. 1920. Några tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 14: 346–348.

Holmlund, P.-E. 1979. Släktet Gentianella Moench i Uppland. Dess tidigare kända utbredning i landskapet. – Examensarb., Uppsala univ.

Horn af Rantzien, H. 1941. Spridda bidrag till Stockholms-traktens flora. – SBT 35: 361–364.

Horn af Rantzien, H. 1946. Österskärstraktens flora. – SBT 40: 15–30.

Hultén, E. 1955. En gåtfull svensk orkidé. – SBT 49: 127–130.

Hultén, E. 1971. Atlas över växternas utbredning i Norden (2. uppl.). – Generalstabens Litografiska Anstalt, Stockholm.

Hultén, E. & Fries, M. 1986. Atlas of North European vascular plants 1–3. – Koeltz, Königstein.

Hultgård, U.-M. 1987. Parnassia palustris L. in Scandinavia. – Symb. Bot. Ups. XXVIII:1.

Hylander, N. 1930. Några adventivväxtfynd i Stockholmstrakten. – SBT 24: 139–142.

Hylander, N. 1936. Dactylis Aschersoniana Graebn. som adventivväxt. – BN 1936: 438–447.

Hylander, N. 1937. Nya fynd av Bromus lepidus Holm. – BN 1937: 393–398.

Hylander, N. 1941. De svenska formerna av Mentha gentilis L. coll. – Acta Phytogeogr. Suecica 14.

Hylander, N. 1943a. Die Grassameneinkömmlinge schwedischer Parke. – Symb. Bot. Ups. VII: 1.

Hylander, N. 1943b. Thlaspi alpestre L. i Sverige. – SBT 37: 377–402.

Hylander, N. 1949. Nya fynd av adventiva Hieracia silvaticiformia samt några nyupptäckta samförekomster av gammaldags gräsfröinkomlingar. – SBT 43: 407–419.

Hylander, N. 1953. Nordisk kärlväxtflora 1. – Uppsala.

Hylander, N. 1954. Märkligare nytillskott till den svenska kärlväxtfloran sedan 1920. – BN 107: 132–153.

Hylander, N. 1955. Träd och buskar i Uppsala. Några anteckningar, gjorda hösten 1954. – Lustgården 35–36: 18–101.

Hylander, N. 1966a. Nordisk kärlväxtflora 2. – Uppsala..

Hylander, N. 1966b. Några anmärkningar om de i Sverige odlade och förvildade Amelanchier-arterna, särskilt A. confusa Hyl. – Lustgården 46: 266–277.

Hylander, N. 1969. Några för Sverige nya förvildade eller adventiva fanerogamer. – BN 122: 604–607.

Hylander, N. 1970. Prima loca plantarum vascularium Sueciae. Plantae subspontaneae vel in tempore recentiore adventitiae. – Supplement till SBT 64.

Hylander, N. & Rothmaler, W. 1937. Om Aphanes microcarpa (Boiss. et Reut.) Rothm. och dess förhållande till A. arvensis L. – SBT 31: 411–424.

Hylmö, B. 1993. Oxbär, Cotoneaster, i Sverige. – SBT 87: 305–330.

Hülphers, A. 1927. Myosotis-studier. – SBT 21: 63–72.

Hytteborn, H. 1975. Deciduous woodland at Andersby. – Acta Phytogeogr. Suecica 61.

Håkanson, J.W. 1918. Floristiska bidrag från södra Lidingö. – SBT 12: 373–402.

Håkanson, J.W. 1927. Lidingö flora. I: Lidingön och dess natur. – Stockholm.

Håkanson, J.W. 1931. Nya floristiska uppgifter från Lidingö. – SBT 25: 417–434.

Håkanson, J.W. & Knöppel, J. 1945. Nya tillägg till Lidingö flora. – SBT 39: 211–233.

Hård af Segerstad, F. 1924. Sydsvenska florans växtgeografiska huvudgrupper. – Akad. avh., Malmö.

Hård av Segerstad, F. 1955. Ett par myntors historia i Sverige. – Göteborgs Kungl. Vetensk.- och Vitterhets-samhälles handl. 6:e följden, ser. B 6: 11.

Hämet-Ahti, L. 1966. Some races of Juncus articulatus L. in Finland. – Acta bot. fenn. 72: 1–22.

Högbom, A.G. 1916. Till frågan om de postglaciala klimatändringarna. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 38: 349–368.

Ingelström, E. 1954. Föreningens höstexkursion på Djurgården sept. 1953. – SBT 48: 278–279.

Ingelög, T. & Risling, M. 1973. Kronparken vid Uppsala, historik och beståndsanalys av en 300-årig tallskog. – Växtekologiska studier 2. Uppsala.

Ingmar, T. 1953. ”Floran” – den uppländska vildmarksmyren. – Sveriges Natur, Årsbok 44: 182–192.

Ingmar, T. 1963. Från havsvik till mosse – något om Florornas utveckling. – Sveriges Natur, Årsbok 54: 155–177.

Ingmar, T., Bergmark, A. & Sandberg, G. 1968. Översiktlig naturvårdsinventering av Uppsalatrakten. – Almqvist & Wiksell, Uppsala.

Ingmar, T. & Willén, T. 1980. Utålskedjan. Naturinventering av ett vattensystem i Norrtälje kommun. – Länsstyr. i Stockholms län. Meddel. 1980:13.

Iseborg, R. 1994. Nytt om oxbär. – Daphne 5: 12–13.

Iseborg, R. 1996. Plantago arenaria, sandkämpar. – Daphne 7: 48–49.

Iverus, E. D:son 1875. Några växtlokaler från Södermanland, Västmanland, Dalarne, Uppland och Gotland. – BN 1875: 8–15.

Jaalas, J. 1947. Zur Systematik und Verbreitung der fennoskandischen Formen der Kollektivart Thymus serpyllum L. em. Fr. – Acta bot. fenn. 39.

Jacobson, A. 1996. Småsvalting (Alisma wahlenbergii) – en förbisedd sällsynthet i vår flora? – Daphne 7: 6–8.

Jacobson, A. 1997. Blöta notiser – några botaniska iakttagelser från Mälaren. – Daphne 8: 14–19.

Jacobson, A. 1999. Svaltingsommar. – Daphne 10: 10–12.

Jacobson, A. 2003. Diversity and phytogeography in Alisma (Alismataceae), with emphasis on Northern European taxa. – Department of Ecology, Lund university.

Jacobson, R. 1994. Vegetation och flora i Uppsala kommun. – Uppsala kommun. Naturvårdsförvaltningen.

Jacobson, R. 1997. Våtmarkernas värden i Uppsala län. – Upplandsstiftelsen. Rapport 7.

Jansson, A. 1919. Ett litet bidrag till Stockholmstraktens flora. – SBT 13: 334–335.

Jansson, A. 1924. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 18: 507–510.

Jansson, A. 1927. Ännu ett litet tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 21: 259–260.

Jansson, B. & Ahlén, I. 1985. Skohalvön. Naturinventering i Håbo kommun, 1978. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1985: 4.

Jansson, M. 1997. Lidö. Naturinventering med förslag till skydds- och skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 15.

Jansson, M. & Larsson, P. 1995. Arsäljan. Naturinventering av en kustnära barrskog. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 9.

Jansson, V. 1985. De ofläckade sumpnycklarna i Roslagen. – SBT 79: 389–390.

Jerling, L., Löfgren, A. & Lannek, J. 2001. Växtlivet i Stockholms skärgård - mönster i tid och rum. – SBT 95: 212–226.

Johansson, H. & Selling, O.H. 1937. Föreningens utflykt tll Grisslehamn den 6 juni 1937.– SBT 31: 438–443.

Johansson, K. 1929. Nya mellansvenska Hieracier. – SBT 23: 329–335.

Johansson, K.-R. 1976. Skyddsvärd natur ur botanisk synpunkt inom Norrtälje kommun. – Stencil.

Johansson, K.-R. 1977. Häverö Prästäng. Botanisk inventering och förslag till skötselåtgärder. – Länsstyr. i Stockholms län, 1981.

Johansson, K.-R. 1980. Bergbyområdet i norra Roslagen. Botanisk inventering med skötselförslag. – Länsstyr. i Stockholms län, 1980:15.

Johansson, M. 1987. Kasgräs (Scolochloa festucacea) funnet i Uppland. – SBT 81: 132.

Johnson, M. 1997. Släktet Klematis. – Magnus Johnsons Plantskola AB, Södertälje.

Johnsson, H. & Liljedahl, M. (odaterad). Botanisk inventering av Skuttunge prästgård. – Examensarb., Uppsala univ.

Jonsell, B. 1964. Chromosome numbers of Rorippa silvestris (L.) Bess. In Scandinavia. – SBT 58: 204–208.

Jonsell, B. 1967. Svenska Botaniska Föreningens vårutflykt till Dannemora-trakten 1966. – SBT 61: 349–351.

Jonsell, B. 1968. Studies in the North-West European species of Rorippa s. str. – Symb. Bot. Ups. XIX: 2.

Jonsell, B. 1982. Ängsnycklar och sumpnycklar i nordligaste Uppland. – SBT 76: 103–111.

Jonsell, B. (red.) 1991. Bergianska botanister. – Stockholm.

Jonsell, B. (ed.) 2000. Flora Nordica 1. – Stockholm.

Jonsell, B. (ed.) 2001. Flora Nordica 2. – Stockholm.

Jonsell, B. (ed.) 2004. Flora Nordica, General Volume. – Stockholm.

Jonsell, B. 2007. Svensk botanisk forskning under 1900-talet. – SBT 101: 19–54.

Jonsell, B. (ed.) 2010 bör citeras Jonsell, B. & Karlsson, T. (ed.) 2010. Flora Nordica 6. – Stockholm.

Jonsell, B. & Jonsell, L. 1980. Fjäll-hällebräken och skogsfru i Roslagen. – SBT 74: 208.

Jonsell, B. & Jonsell, L. 1994. Titta noga på särvarna. – Daphne 5: 16.

Jonsell, B. & Jonsell, L. 1995. Floran i Hållnäs socken. – SBT 89: 257–312.

Jonsell, B. & Jonsell, L. 1999. Floran i Hållnäs socken, tillägg. – SBT 93: 103–106.

Jonsell, B. & Jonsell, L. 2000. En kommentar om toppklocka. – SBT 94: 46–47.

Jonsell, B. & Junell, L. 1965. Naturvårdsinventering av Hållnäs kommun. 1. Kusten.

Jonsell, L. 1995. Inventeringslägret vid Dalälven 21–24 juli. – Daphne 6: 84.

Jonsell, L. 1999. Tillägg till upplandsflorans artlista. – Daphne 10: 22–23.

Jonsell, L. 2003. Projekt Upplands flora: lägesrapport. – Daphne 13: 68–73.

Jonsell, L. 2004. Nostalgisk betraktelse över ett herbarium. – Daphne 15: 19–21.

Jonsell, L. m. fl. 1997. Projekt Upplands flora, halvtidsrapport. – Daphne 8, suppl. 1.

Josefsson, M. & Andersson, B. 2001. The environmental consequences of alien species in the Swedish lakes Mälaren, Hjälmaren, Vänern och Vättern. – Ambio 30: 516–521.

Julin, E. 1963. Der Formenkreis der Ranunculus auricomus L. in Schweden. I. Diagnosen und Fundortsangaben einiger Sippen aus Södermanland. – Arkiv för Botanik 6 (1).

Julin, E. 1965. Der Formenkreis der Ranunculus auricomus L. in Schweden. II. Diagnosen und Fundortsangaben neuer Sippen aus Södermanland. – Arkiv för Botanik 6 (2).

Julin, E. 1977. Some Bothnian subsp. in the Ranunculus auricomus complex. – BN 130: 287–302.

Julin, E. 1978. New subspecies of Ranunculus auricomus from Västmanland. – BN 131: 317–348.

Julin, E. 1980. Ranunculus auricomus L. in Södermanland, East-Central Sweden. – Opera Botanica 57.

Julin, E. & Luther, H. 1959. Om blomning och fruktsättning hos Ceratophyllum demersum i Fenno-skandien. – BN 112: 321–338.

Julin, E. & Nannfeldt, J.A. 1966. Der Formenkreis des Ranunculus auricomus L. in Schweden.III. Sippen vom R. auricomus s. str. aus Uppland. – Arkiv för Botanik 6(4): 163–241.

Julin, E. & Nannfeldt, J. A. 1980. Three new subspecies of the apomictic Ranunculus auricomus L. (s. str.) from the Flora Upsaliensis area in Uppland, Sweden. – Acta Phytogeogr. Suec. 68: 97–100.

Jungner, R. 1888. Rumex crispus L. × hippolapathum Fr. – BN 1888: 209–212.

Jungstedt, H. 1957. Taraxaca från Runmarö med omnejd. – SBT 51: 352–353.

Juzepczuk, S.V. 1934. Alismataceae. – Komarov, V.L. (ed.) Flora USSR 1. Leningrad.

Jäderholm, E. 1890. Om Salix lapponum x repens Wimmer. – BN 1890: 81–82

Kalm, P. 1747. Rön om några synnerlige Örters nytta till förkofring af Landt-Husthållningen. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl.

Karlberg, L., Svensson, M. & Jurdel, F. 1996. Stora Nassa. En studie av ytterskärgård i förändring. - Examensarb., Stockholms univ.

Karlén, L. 1994. Kryssning i kungliga huvudkommunen. – Daphne 5: 75–76.

Karlén, L. (red.) 1995. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 6: 67–70.

Karlén, L. (red.) 1996a. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 7: 24–29, 60–65.

Karlén, L. 1996b. Adventivexkursionen 1996. – Daphne 7: 75–77.

Karlén, L. (red.) 1998. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 9: 15–23, 59–63.

Karlén, L. (red.) 1999. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 10: 13–17, 44–46.

Karlén, L. (red.) 2002. Floristiska notiser från Södermanland och Uppland. – Daphne 13: 26–33.

Karlsson, R. 1998, Segeltur och Botrychium simplex. – Daphne 9: 38–39.

Karlsson, S. 1998. Den maritima lövskogen i Stockholms skärgård – naturlig eller kulturskapad? – Naturvårdsverket. Rapport 4873.

Karlsson, S. 1999. Vegetation history and land use in the Vendel area, Uppland, eastern Sweden. Laborativ Arkeologi. – Journal of Nordic Archaeological Science 12: 11–24.

Karlsson, S. 2006. Vegetationshistoriska undersökningar inom den nya E4-sträckningen Uppsala–Mehedeby. – I A. Onsten-Molander & J. Wikborg, Kyrsta. Del 2. Förhistoriska boplatslämningar. – Societas Archaeologica Upsaliensis. SAU Skrifter 17. Bilaga 11: 52

Karlsson, S. 2007. Stone Age vegetation in Uppland, Southeastern Svealand, Sweden. – GFF 129: 295–305.

Karlsson, T. (red.) 1976. Floristiska notiser. – SBT 70: 255–256.

Karlsson, T. (red.) 1978. Floristiska notiser. – SBT 72: 149–150.

Karlsson, T. (red.) 1981. Floristiska notiser. – SBT 75: 321–324.

Karlsson, T. 1982. Euphrasia rostkoviana i Sverige. – Växtekologiska studier 15. Uppsala.

Karlsson, T. (red.) 1983. Floristiska notiser. – SBT 77: 195–200.

Karlsson, T. 1986a. Tre arter av Echinops, bolltistel, förvildade i Sverige. – SBT 80: 279–288.

Karlsson, T. (red.) 1986b. Floristiska notiser. – SBT 80: 331–334.

Karlsson, T. 1987. Två Setaria-arter nya för svenska floran. – SBT 81: 305–311.

Karlsson, T. (red.) 1988. Floristiska notiser. – SBT 82: 40–42.

Karlsson, T. 1989. Införda Oxalis-arter i Sverige. – SBT 83: 299–314.

Karlsson, T. (red.) 1990. Floristiska notiser. – SBT 84: 246–249.

Karlsson, T. (red.) 1995. Floristiska notiser. – SBT 89: 51.

Karlsson, T. 1998. Förteckning över svenska kärlväxter. – SBT 91: 241–560.

Karlsson, T. 1999. Efterlysning: Luzula divulgata. – Rindi 19: 153–154.

Karlsson, T. 2002a. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran I. – SBT 96: 75–93.

Karlsson, T. 2002b. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran II. – SBT 96: 186–206.

Karlsson, T. 2002c. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran III. – SBT 96: 234–255.

Karlsson, T. 2003. Nyheter i den svenska kärlväxtfloran IV. – SBT 97: 179–197.

Karlsson, T. & Tyler, T. 2006. Svenska namn på sydsvenska fibblor. – SBT 100: 34–51.

Karpi, L. 1998. Kundbysjön. Restaurering av en våtmark. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 18.

Kers, L.E. 1977. Inventering av botaniskt värdefulla områden i Stockholms län. – Länsstyr. i Stockholms län. Meddel. 1977: 2.

Kers, L.E. 1979. Falcaria vulgaris. – SBT 73: 88.

Kers, L.E. 1981. Geranium palustre, kärrnäva, i sydöstra Sverige. – SBT 75: 329–333.

Kjellman, F.R. 1886. Skandinaviska fanerogamflorans utvecklingshistoriska element. – Uppsala.

Knaben, G. 1954. Saxifraga osloensis n.sp., a tetraploid species of the Tridactylites Section. – Nytt Magasin for Botanikk 3: 117–138.

Kraft, J. 1994. Pricknattljus, Oenothera rubricaulis, i Sverige. – SBT 88: 193–198.

Krok, Th.O.B.N. 1863. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. – BN 1863: 14–17.

Krok, Th.O.B.N. 1889. Hartmans Handbok i Skandinaviens flora, ed. 12. – Stockholm.

Krok, Th.O.B.N. 1925. Bibliotheca Botanica Suecana. – Uppsala.

Krok, Th.O.B.N. & Almquist, S. 1984. Svensk flora. Fanerogamer och ormbunksväxter, 26:e uppl., bearbetad av B. & L. Jonsell.

Kukkonen, I. 1986. Veronica spicata in Finland. – Symb. Bot. Ups. 27:2, 35–46.

Köhlin, P. 1942. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 36: 52–56.

Lagerheim, G. 1880. Nya växtställen. – BN 1880: 13–15.

Lange, Th. 1937. Sveriges Barbaraea-arter. – BN 1937: 216–237.

Larson, D. 2007. Non-indigenous freshwater plants. – Acta Univ. Agric. Suec. 2007: 15.

Larson, D. & Willén, E. 2006. Främmande och invasionsbenägna vattenväxter i Sverige. – SBT 100: 5–15.

Larsson, B.M.P. 1971. Andersby ängsbackar – ett uppländskt lund- och hagmarksområde. – Fauna och Flora 66 (1): 11–26.

Larsson, B.M.P. & Pöder, V. 1962. Svenska Växtgeografiska Sällskapets exkursion till Häverö Prästäng 1961. – SBT 56: 183–188.

Larsson, C. & Martinsson, K. 1998. Jättebalsamin Impatiens glandulifera i Sverige – invasionsart eller harmlös trädgårdsflykting? – SBT 92: 329–345.

Larsson, G. & Bremer, B. 1991. Korgviden – Nyttoväxter förr och nu. – SBT 85: 185–199.

Larsson, P. & Douhan, B. 1997. Limmaren-området. Naturvärdering och skötselförslag. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 12.

Lassen, P. 1988. Om gullört, Amsinckia, i Norden. – SBT 82: 141–150.

Lassen, P. 1989. Om kroniller, släktet Coronilla, i Norden. – SBT 83: 83–86.

Laurell, J. G. 1904. Florenbild von Oeregrund und Umgegend in Schweden. – Allgem. Bot.Zeitschr. 10: 72–76.

Laurent, V. 1920. Några studier över Stockholmstraktens adventivflora. – SBT 13: 255–294.

Leffler, J. A. 1866. Strödda bidrag till Sveriges flora. – BN 1866: 170–184.

Leffler, J. A. 1887. Öfversigt af den skandinaviska halföns anmärkningsvärdare Rosaformer. – BN 1888: 32–38.

Lennartsson, T. 1988. Gentianella amarella and G. uliginosa ecotypes: Seed set, morphology and isolating factors. – Examensarb., Inst. ecol. bot., Uppsala univ.

Lennartsson, T. 1997. Demography, reproductive biology and adaptive traits in Gentianella campestris and G. amarella. – Acta Univ. Agric. Sueciae. Agraria 46.

Lennartsson, T. & Svensson, R. 1996. Patterns in the decline of three species of Gentianella (Gentianaceae) in Sweden, illustrating the deterioration of semi-natural grasslands. – Symb. Bot. Ups. 31:3: 170–184.

Lennartsson, T. & Vessby, K. 1996. Ledskärsområdet. Naturvärden och vegetation samt förslag till skötselplan. – Upplandsstiftelsen. Stencil 9.

Lénström, C. 1888. Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens flora. – BN 1888: 241–263.

Lénström, C. 1918. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter” . – SBT 11: 404–409.

Lernstål, R. 1987. Variationen hos Galium palustre L. s. lat. i två områden i Uppland. – 10 poängsarb., Uppsala univ.

Levin, A. 2000. Makrofyter och växtplankton i Dalbyviken, nordöstra Mälaren – en interaktions-studie. – Inst. för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniv. Rapport 2000:13.

Liljeblad, S. 1793. Beskrifning på …en del svenska starr-arter. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. F. 1793: 68–75.

Liljeblad, S. 1816. Utkast till en svensk flora, eller afhandling om svenska växternas väsendtliga kännetecken och nytta, ed. 3. – Upsala.

Lindberg, H. 1909. Die nordischen Alchemilla vulgaris-Formen und ihre Verbreitung. – Acta Soc. Scient. Fennica 37: 10.

Lindberg, H. 1915. Myosotis laxa Lehm. En misskänd art av Myosotis palustris-gruppen. – Meddel. Soc. Fauna Flora Fennica 41: 70–77.

Lindberg, P.S. 1980. Toppjungfrulin, Polygala comosa, en växt på tillbakagång. – SBT 74: 213–219.

Lindberg, P.S. 1983. Stockholmsfloran. – P. A. Norstedt & söner, Stockholm.

Lindberg, P.S. 1984. Minnebergs hemligheter. – Bromma hembygdsf. Årsskr. 55: 94–100.

Lindberg, P.S. 1985. Minneberg i minne. – Bromma hembygdsf. Årsskr. 56: 15–16.

Lindberg, P.S. 1986. Hagahögarnas ruderatflora. – SBT 80: 289–292.

Lindberg, P.S. 1990a. Minnebergs mini-Eden. – Bromma hembygdsf. Årsskr. 62: 75–89.

Lindberg, P.S. 1990b. Sällsynt växt funnen i Bromma. – Bromma hembygdsf. Årsskr. 62: 119–120.

Lindberg, P.S. 1991. Vinter var vår, värmen vällde vidare – växtrekord. – Fauna och Flora 86: 49–66.

Lindberg, P.S. 1992a. Starrens statistik i staden. – SBT 86: 89–94.

Lindberg, P.S. 1992b. Mållösa målmedvetna mållor. – SBT 86: 371–373.

Lindberg, P.S. 1995. Bevara Beckholmens blomster. – SBT 89: 11–18.

Lindberg, T. 1981. Urskogsartade områden i Stockholms län. – Länsstyr. i Stockholms län. Meddel. 1981: 14.

Lindbladh, M. 2004. När granen kom till byn – några tankar kring granens invandring i södra Sverige. – SBT 98: 249–262.

Lindeberg, C.J. 1845. En exkursion i Mälaren sommaren 1845. – BN 1845: 202–210.

Lindeberg, C. J. 1848. Synopsis Plantarum Vascularium in regione Maeleri orientali-boreali sponte crescentium. – Diss., Uppsala.

Lindhagen, A. 1998. Tidigare markanvändning, vegetationsdynamik och skötselaspekter i Häverö–Bergby naturreservat, Stockholms län. – 20-poängsarb. Inst. ekol. bot., Umeå univ.

Lindhe, A. & Drakenberg, B. 1988. Naturinventering av naturreservatet Slätön–Medholma, Östhammars kommun. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. 1989:10.

Lindman, C.A.M. 1909. Juncus tenuis Willd. i Sverige. – BN 1909: 305–306.

Lindman, C.A.M. 1918. Svensk fanerogamflora. – Stockholm.

Lindquist, B. 1925. Några Melilotus-arter och deras hemortsrätt i Sveriges flora. – BN 1925:153–170.

Lindquist, B. 1932. Taxonomical remarks on Juncus alpinus Villars and some related species. – BN 1932: 313–372.

Lindström, A. 1934. Rosa Lindbergiana n. sp. – Mem. Soc. Fauna Fl. Fenn. 10: 436–437.

Lindström, E. J. 1998. Odlingslandskapets förändring på Stomnarö. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 19.

Lindström, L.-O. 2006. Floristiska fynd. – Daphne 17(1): 28.

Lindström, M., Lundqvist, J. & Lundqvist, T. 2000. Sveriges geologi från urtid till nutid. – Studentlitteratur, Lund.

Linné, C. v. 1737a. Hortus Cliffortianus. – Amstelaedami.

Linné, C. v. 1737b Flora Lapponica. – Amstelaedami.

Linné, C. v. 1741. Professor Linnaei upsats på de medicinalwäxter som i apothequen bewaras, och hos oss i fäderneslandet wäxa. Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 2: 81–96.

Linné, C. v. 1742. Svenskt höfrö. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 3: 191–198.

Linné, C. v. 1744. Dissertatio botanica de Peloria. – Uppsala.

Linné, C. v. 1745. Flora Suecica ed. 1, 1755 ed. 2. – Stockholmiae.

Linné, C. v. 1753. Herbationes Upsalienses. – Diss. Uppsala. I översättning 1921 utgivna av Svenska Linné-Sällskapet.

Linné, C. v. 1756. Herbationes Upsalienses, ed. 1, 1764 ed. 2 (in Amoenitat. acad.)

Linné, C. v. 1761. Fauna suecica, appendix. – Stockholm.

Linné, C. v. 1767. Mantissa plantarum prima. – Holmiae.

Linné, C. v. 1768. De Coloniis Plantarum. Diss. – Uppsala.

Linnell, T. 1952. Några ord om Linnés Peloria och dess locus classicus. – Svenska Linnésällsk. Årsskr. 35: 62–70.

Ljungberg, A. 1950. Blåsippor, smör och kanoner. – Sveriges Natur. Årsbok 41: 52–65.

Ljungstrand, E. 2010. Röd andmat påvisad i svensk natur. – SBT 104: 3–7.

Lohammar, G. 1938. Wasserchemie und höhere Vegetation schwedischer Seen. – Symb. Bot. Ups. III: 1.

Lohammar, G. 1948. Nuphar pumilum i Uppland. – SBT 42: 181–182.

Lundberg, A. 1996. Uppland i siffror. – I Fredriksson, R. & Tjernberg, M. (red.) Upplands fåglar – fåglar, människor och landskap genom 300 år. Fåglar i Uppland, supplement 2. Uppsala.

Lundberg, F. 1957. Polypodium vulgare L. var. suprasoriferum Wollaston. – BN 110: 278–282.

Lundblad, O. 1950. Studier över insektsfaunan i Fiby urskog. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Avhandl. i naturskyddsärenden 6.

Lundblad, O. 1954. Studier över insektsfaunan i Uppsala universitets naturpark vid Vårdsätra. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Avhandl. i naturskydds-ärenden 8.

Lundblad, O. 1955. Studier över insektsfaunan i Harparbol lund. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Avhandl. i naturskyddsärenden 13.

Lundegårdh-Ericson, C. 1972. Changes during four years in the aquatic macrovegetation in a flad in N Stockholm Archipelago. – SBT 66: 207–225.

Lundevall, C.-F. 1962. Skandinaviska halvöns, Östfennoskandias och Danmarks Taraxaca (preliminär förteckning). – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Lundevall, C.-F. 1970. Taxonomiska och växtgeografiska undersökningar inom släktet Taraxacum. – Lic.-avh., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Lundgren, S. 1945. Naturen i nordligaste Uppland. – Sveriges Natur. Årsbok 36:2: 1–5.

Lundgren, S. 1948. Upplands norra hörn. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 111–119.

Lundman, B. 1948. Ett och annat om almar i Uppsalatrakten. – Lustgården 28–29: 121–128.

Lundman, B. 1954. Några iakttagelser över Uppsalatraktens Corydalis-former. – SBT 48: 235–238.

Lundman, B. 1955. Några ord om Crataegus-formerna vid Ekoln söder om Uppsala. – SBT 49: 247–251.

Lundman, B. 1957. Typisk Ulmus glabra var. montana (Stokes) Lindq. funnen spontan i Uppland. – SBT 51: 350–352.

Lundqvist, N. 1991. Gammalt och nytt i uppsalafloran. – SBT 85: 407–411.

Lundqvist, N. 2000. Ett landskap om året – två decenniers botanikdagar. – SBT 94: 174–187.

Lundström, A.N. 1890. Om fröspridningen hos Geranium bohemicum. – BN 1890: 241–246.

Luther, H. 1948. Några växtfynd i nordligaste Uppland. – BN 1948: 274–276.

Luther, H. 1950. Ligusticum scoticum L. ny för Uppland, och andra växter från Öregrunds skärgård. – BN 1950: 457–462.

Länsstyrelsen i Stockholms län 1979. Nordvästra Munsö. – Meddelande 1979:12.

Länsstyrelsen i Stockholms län 1981. Naturreservatet Svenska Högarna. – Meddelande 1981: 5.

Länsstyrelsen i Stockholms län 1983. Naturvårdsprogram för Stockholms län 1–2.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1983. Gräsö skärgård: sammanfattning och utvärdering av undersökningar i området inför bildandet av ett marint reservat. – Meddel. från planteringsavd. 1983: 7.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1986a. Inventering av våtmarker i Uppsala län: Del 1. Rapport och bearbetningar. – Meddel. från planeringsavd. 1986:1.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1986b. Inventering av våtmarker i Uppsala län: Del 2. Katalog över samtliga objekt. – Meddel. från planeringsavd. 1986:1.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1987. Naturvårdsprogram för Uppsala län: 1. Värdefulla områden för naturvård och rörligt friluftsliv. – Meddel. från planeringsavd. 1987: 2.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1993. Ängs- och hagmarker i Uppsala län (P. Söderström red.). – Meddel. 1993: 3.

Länsstyrelsen i Uppsala län 1994. Ekologiskt känsliga områden i Uppsala län 1994. – Meddel. 1994:13.

Länsstyrelsen i Västmanlands län 1974. Tinäsområdet, översiktlig vegetationskartering och beskrivning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län 1976. Tinäsområdet. Botanisk inventering 1976.

Länsstyrelsen i Västmanlands län 1981. Heby kommun. Översiktlig naturvårdsinventering 1. – Planeringsavd. 1981: 2.

Länsstyrelsen i Västmanlands län 1990. Ängs- och hagmarker i Heby kommun.

Löfroth, M. 1993. Knottblomster, status och utbredning i Sverige. – SBT 87: 133–146.

Lövkvist, B. 1956. The Cardamine pratensis complex. – Symb. Bot. Ups. XIV: 2.

Maad, J., Sundberg, S., Stolpe, P. & Jonsell, L. 2009. Floraförändringar i Uppland under 1900-talet – en analys från Projekt Upplands flora. – SBT 103: 67–104.

Magnusson, M. & Hambäck, P. 2005. Parksallat – ett hot mot inhemska växter? – SBT 99: 23–30.

Magnusson, S. 1965. Vatten och strandvegetationen i Lilla och Stora Ullevifjärden, Mälaren. – Meddel. från Naturvårdsverkets limnologiska undersökning 55. Uppsala.

Malme, G. 1910. Epipogium aphyllum funnen i Roslagen. – SBT 4: (90).

Malme, G. 1915. Ett tillägg till Stockholmstraktens växter. – SBT 9: 367–371.

Malme, G. 1923. Ett litet bidrag till Bo sockens kärlväxtflora. – SBT 17: 110–111.

Malme, G. 1928. Über paarige extraaxilläre Infloreszenzen bei den Asklepiadazeen. – SBT 22: 49–56.

Malme, G. 1929. Ännu några ord om Geranium bohemicum L. och dess uppträdande på brandställen. – SBT 22: 533–534.

Malmeström, E. & Uggla, A.Hj. (red.) 1957. Vita Caroli Linnaei. Carl von Linnés självbiografier. – Stockholm.

Malmgren, U. 1986. Släktet Rosa i Sverige. – SBT 80: 209–227.

Malmström, C. 1920. Trapa natans L. i Sverige. – SBT 14: 39–81.

Manktelow, M. 2001. Linnés Hammarby – ett blommande kulturarv. – SBT 95: 251–313.

Manktelow, S. 1991. Pollination biology in Daphne mezereum. – 10 poängsarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Marcussen, T. & Nordal, I. 1998. Viola suavis, a new species in the Nordic flora, with analyses of the relation to other species in the subsection Viola (Violaceae). – NJB 18: 221–237.

Marklund, G. 1933. Über Potentilla argentea L. und P. impolita Wahlenb. – Mem. Soc. Fauna Fl. Fenn. 9: 2–13.

Martensen, H.O. & Pedersen, A. 1987. Rubus gothicus och närstående arter. – SBT 81: 257–271.

Martin, P. 1722. Epistola ad…Doct.G. Sherardum... – Acta Lit. Sv. 1: 340–343.

Martinsson, K. 1988. Höstlånke, Callitriche hermaphroditica – på tillbakagång i sötvatten i södra Sverige. – SBT 83: 243–264.

Martinsson, K. 1991. Geographical variation in fruit morphology in Swedish Calllitriche hermaphroditica (Callitrichaceae). – NJB 11: 497–512.

Martinsson, K. & Jacobson, A. 1998. Småsvalting, Alisma wahlenbergii, i Sverige – förr och nu. – SBT 91: 599–614.

Martinsson, K. & Ryman, S. 2007. Hortus Rudbeckianus. An enumeration of plants cultivated in the Botanical Garden of Uppsala University during the Rudbeckian period 1655–1702. – Symb. Bot. Ups. 35:1.

Martinsson, K. & Ryman, S. 2008. Blomboken. Bilder ur Olof Rudbecks stora botaniska verk. – Prisma, Stockholm.

Matsson, L.P.R. 1915. Öfversikt öfver de nordeuropeiska formerna af Rosa mollis Sm.– SBT 9: 30–72.

Matsson, L.P.R. 1916. Kritiska studier öfver skandinaviska Rosa-exsiccat. – SBT 10: 415–422.

Melander, E. 1974. Alnön. Översiktlig vegetationskartering av ett blivande naturreservat i Östhammars kommun. – Länsstyr. i Uppsala län. Info. från planeringsavd. 1974: 3.

Mellquist, S.A. 1948. Floran – det okända Uppland. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 134–143.

Milberg, P. 1993. Seed bank and seedlings in grassland emerging after soil disturbance in a wet semi-natural grassland in Sweden. – Ann. bot. fenn. 30: 9–13.

Milberg, P. 1994a. Fröbanken i sydsvenska gräsmarker. – SBT 88: 249–258.

Milberg, P. 1994b. Sanddrabans förråd av levande frön i marken. – Daphne 5: 54–56.

Modéer, A. 1785. Om åker-ogräs och i synnerhet huru de til någon nytta kunna användas. – Hush. Journal 1785. Stockholm.

Murbeck, S. 1892. Studien über Gentianen aus der Gruppe Endotrichia Froel. – Acta Horti Bergiani II: 3.

Murbeck, S. 1898. Studier öfver kritiska kärlväxtformer II. De nordeuropeiska formerna av slägtet Agrostis. – BN 1898: 1–14.

Murbeck, S. 1899. Die nordeuropäischen Formen der Gattung Rumex. – BN 1899: 1–42.

Murbeck, S. 1934. Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. – BN 1934: 353–364.

Myrin, C.G. 1834. Corollarium Florae Upsaliensis. – Diss. Uppsala.

Möre, C. 2010. Fäbodbetets och kärrslåtterns påverkan på norra Upplands flora. – Daphne 21: 6–8.

Mörner, C.Th. 1909. Draba nemorosa L. i Uppsalatrakten. – SBT 3: (106–107).

Mörner, C.Th. 1932. Gulsugan, Lamium galeobdolon (L.) Cr., fritt vegeterande å nordlig ort. – BN 1932: 301–302.

Mörner, K. 1975. Vegetation och markanvändning inom områdena Kappsta och Gångsätra, Lidingö kommun. – Ensk. arb., Uppsala univ.

Naezén, D.E. 1808. Flora Stockholmiensis. – Göteb. Kungl. Vetensk.- och Vitterhets Sällsk. Nya Handl., del I.

Nannfeldt, J.A. 1966. Dryopteris dilatata och Dr. assimilis i Sverige. – BN 119: 136–152.

Nannfeldt, J.A. 1935. Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua L. – BN 1935: 1–16.

Nannfeldt, J.A. 1937a. Om Poa jemtlandica (Almqu.) Richt., its distribution and possible origin. A criticism of the theory of hybridization as the cause of vivipary. – BN 1937: 1–27.

Nannfeldt, J.A. 1937b. Om Poa supinas utbredning i Norden. – BN 1937: 258–265.

Nathorst, A.G. 1876. Nya växtlokaler från Sandhamns skärgård. – BN 1876: 44.

Nathorst, A.G. 1893. Om en fossilförande leraflagring vid Skattmansö i Upland. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 15: 539–587.

Natur i Stockholms län, naturresursinventeringen. 1979. – Stockholms läns landsting. Regionplanekontoret.

Naturvetenskapliga studentsällskapet i Uppsala. 1993. Uppsala-traktens naturminnesinventering 1937–1944. – Naturvårdsförvaltningen i Uppsala kommun.

Naturvårdsinventering av Uppsala kommun 1988–1996, tryckta 1994–1997. Rapport 1–40. – Park & Natur, Uppsala.

Naumann, E. 1928. Die regionale Gliederung von Süd-und Mittelschweden in pflanzengeographischer bezw. limnologischer Hinsicht. Eine vergleichende Ubersicht. – BN 1928: 31–48.

Nettelbladt, B. 1980. Röd backsippa vid Täby. – SBT 74: 89–90.

Neuman, L.M. 1901. Sveriges Flora. – Lund.

Neuman, L.M. 1909. Anteckningar rörande nordiske Orkis-former. – BN 1909: 229–446.

Nilsson, A. 1976. Spontana gullrishybrider (Solidago canadensis ×virgaurea) i Sverige och Danmark. – SBT 70: 7–16.

Nilsson, E. 2007. Blomman som kunde gjort Linné till Darwin. – Forskning och framsteg 2007: 26–31.

Nilsson, L.A. 1985. Platanthera bifolia and P. chlorantha in the Nordic countries – NJB 5: 407–419.

Nilsson, P.-M. 1975. Naturinventering av Bennebols naturreservat. – Länsst. i Uppsala län. Prel. upplaga.

Nilsson, Ö. 1967. Drawings of Scandinavian plants 7–8. Rosa L. – BN 120: 393–408.

Nilsson, Ö. 1971. Veronica peregrina L. (Scrophulariaceae) i Skandinavien. – SBT 65: 393–398.

Nilsson, Ö. 1982. Ett par anmärkningsvärda blomfärgsformer. – SBT 76: 78.

Nilsson, Ö. 1988. Johannesnycklar vid Johannisfors. – SBT 82: 257–265.

Nilsson, Ö. 1994. Några införda ärtväxter i Uppsala. – SBT 88: 302–304.

Nilsson, Ö. 2002. Sammanfattning och kommentarer till kärlväxtinventering på G:a Uppsala högar och Tunåsen, 2002. – Fritids- och naturkontoret, Uppsala kommun.

Nilsson, Ö. 2009. En form av skogsknipprot utan klorofyll. – SBT 103: 58.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1976. Projekt Linné rapporterar 1–13, 14–28. – SBT 70: 165–175, 211–223.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1977. Projekt Linné rapporterar 29–48, 49–63. – SBT 71: 3–22, 205–224.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1978. Projekt Linné rapporterar 80-92. – SBT 72: 189–203.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1979. Projekt Linné rapporterar 93–105, 106–120. – SBT 73: 71–85, 353–372.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1982. Projekt Linné rapporterar 121–132. – SBT 76: 135–145.

Nilsson, Ö. & Gustafsson, L.-Å. 1985. Projekt Linné: slutrapport. – SBT 79: 319–328.

Nilsson, Ö., Gustafsson, L.-Å. & Karlsson, T. 1982. Projekt Linné rapporterar 133–143. – SBT 76: 273–284.

Nissling, A. & Edelsjö, J. 2006. Topplåsbräken Botrychium lanceolatum funnen på Svartlöga i Stockholms skärgård. – Daphne 17(1): 4–7.

Nissling, A. & Edelsjö, J. 2009. Nordlåsbräken i Stockholms skärgård. – SBT 103: 105–112.

Nitzelius, T. 1962. Ekolsunds arboretum och barrträdskollektion. – Lustgården 43: 5–56.

Nordenstam, B. & Nilsson, Ö. 1969. Taxonomy and distribution of Veronica hederifolia s. lat. (Scrophulariaceae) in Scandinavia. – BN 122: 233–247.

Nordhagen, R. 1954. Om gjennombruddet av den engelske landskapsstil i nordisk havekunst og dens betydning for Nordens flora. – Blyttia 12: 37–101.

Nordin, I. 1957a. Uppländska växtfynd. – Fältbiologen 10(4): 86.

Nordin, I. 1957b. Uppsala-SFU-are på weekendkurs. – Fältbiologen 10(3): 73.

Nordin, I. 1961. Tidlösan (Colchicum autumnale) i Uppland. – Lustgården 42: 97–103.

Nordin, I. 1966. I vallonbygd. Norduppländskt med tonvikt på Leufsta september 1963. – Lustgården 46: 231–260.

Nordmark, S. 2004. En underbar torsdag. – Daphne 15(1): 9–12.

Nordström, K.B. 1912. Zur Wasservegetation des nordöstlichen Teiles der Provinz Upland. – BN 1912: 149–156.

Nordström, S. & Hedrén, M. 2008. Genetic differentiation and postglacial migration of the Dactylorhiza majalis ssp. traunsteiner/lapponica-complex into Fennoscandia. – Plant Syst. Evol. 276: 73–87.

Norén, C.O. & Witte, H. 1904. Några bidrag till kännedom om de svenska vinterståndarne. – BN 1904: 67–73.

Norén, M. 1992. Broströmmen, en naturinventering från Erken till Norrtäljeviken. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 2.

Norrlin, J.P. 1884. Anteckningar öfver Finlands Pilosellae. – Acta Soc. Fauna Flora Fennica II: 4.

Norström, M. & Johansson, U. 1986. Mera mossnycklar i Roslagen. – SBT 80: 428.

Nygren, A. 1962. Artificial and natural hybridization in European Calamagrostis. – Symb. Bot. Ups. XVII: 3.

Näslund, B. 1983. Edskärret. En botanisk undersökning av ett extremrikkärr i Östhammars kommun 1979–1980. – Länsstyr. i Uppsala län. Meddel. från planeringsavd. 1983: 14.

Olsson, L. 1966. Morfologiska studier av släktet Nuphar i Skandinavien. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Olsson, P. 1866. Om de svenska arterna af slägtet Equisetum. – Akad. avh. Uppsala.

Oredsson, A. 1973. Frequency mapping of Blackberry species in Sweden. – BN 126: 37–68.

Oredsson, A. 2001. Ett björnbär blir vanligare – rostbjörnbär i flera nya landskap. – SBT 95: 190–204.

Ostenfeld, C.O. 1903. Euphorbia Esula L. og dens Slaegtninge. – BN 1903: 125–127.

Osvald, H. 1922. Till gyttjornas genetik. – Sveriges Geol. Undersökn. C 309: 1–48.

Palm, B. 1909. Några växtfynd i Roslagen. – SBT 3: (77–80).

Palmgren, A. 1912. Hippophae rhamnoides auf land. – Acta Soc. Fauna Flora Fenn. 36: 3.

Palmgren, A. 1959. Carex-gruppen Fulvellae Fr. i Fennoskandien I. – Flora fennica II.

Pedersen, B. 1990. Distributional patterns of vascular plants in Fennoscandia. – NJB 10: 163–189.

Pellmyr, O. 1984. The pollination ecology of Actaea spicata (Ranunculaceae). – NJB 4: 443–456.

Persson, C. 1986. Beskrivning av jordartskartorna Österlövsta SO/Grundkallen SV och Österlövsta SV. – Sveriges Geol. Undersökn. Ae76–77.

Persson, H. 1975. Deciduous woodland at Andersby. – Acta Phytogeogr. Suecica 62.

Persson, H.-G. 1964. Studier av Kronåsen i Uppsala. – Examensarb., Uppsala univ. (Sveriges lantbruks-univ.).

Persson, O. 1971. Botaniska Sällskapets och Svenska Botaniska Föreningens höstexkursion till trakten av Rydbo söndagen den 4 oktober 1970. – SBT 65: 242–243.

Persson, T. 1989. Populationsstudier av axveronika, Veronica spicata, och strandveronika, V. longifolia, i Uppland. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Peterson, B. 1948. Föreningens exkursion till Munkön den 6 juni 1948. – SBT 42: 512–515.

Peterson, T. 1994a. Carins mosse. Värdefull våtmark på Lidingön. – Naturskyddsföreningen, Lidingökretsen.

Peterson, T. 1994b. Floran på Fridhem. En uppländsk kalkflora. – Inventeringsrapport (stencil).

Peterson, T. 1995. Lidingöfloran. – Daphne 6: 61–62.

Peterson, T. 1997. Norrpada – paradis i norr. – Daphne 8: 20–31.

Peterson, T. 2000. Sandsallat Mulgedium tataricum – ny art på Lidingön. – Daphne 11: 59–61.

Peterson, T. 2002. Stenkorsört Senecio squalidus – nygammal art på Lidingön. – Daphne 13: 23–25.

Peterson, T. 2003a. Skridskobotanik – bättre vara på hal is och ha det glatt, än att gå i lera och sörja! – Daphne 14: 4–6.

Peterson, T. 2003b. Sankt Pers nycklar – Orchis mascula – första fyndet på Lidingön. – Daphne 14: 16–17.

Peterson, T. 2003c. Murrutan på Ängsholmen – en botanisk essä. – Daphne 14: 27–32.

Peterson, T. 2004. Strandkål – Crambe maritima – på ön Horssten. – Daphne 15(2): 16–18.

Peterson, T. 2005. Checklista över Lidingös vilda kärlväxtflora. – Levande Lidingö.

Peterson, T. 2006. Örskär 5–6 juni 2005. - Daphne 17(1): 8–10.

Peterson, T. 2007. Den 16-åriga vejden – Isatis tinctoria – på Lidingö och lite om artens taxonomi, kulturhistoria och nutida status. – Daphne 18: 32–42.

Peterson, T. 2009. Några nya uppländska mistellokaler och lite artfakta. – Daphne 20: 20–24.

Pettersson, B. 1948. Gammalt och nytt i Björkös flora. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 220–230.

Pettersson, B. 1958. Dynamik och konstans i Gotlands flora och vegetation. – Acta Phytogeogr. Suecica 40.

Pettersson, M. 2005. Fältgentiana – en indikator på värdefulla naturbetesmarker. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 27.

Phillips, R. & Rix, M. 1999. Annuals and biennals. – London.

Pilo, C. 1957a. Circaea alpina på Runmarö. Flora Sandhamnensis. Iakttagelser rörande Adoxa. – Fältbiologen 10(2): 44.

Pilo, C. 1957b. Givande exkursion på Lidingö. – Fältbiologen 10(1): 22.

Plahn, E. 1990. Inventering av Judarn och Åkeshov. – Bromma hembygdsfören. Årsskr. 61: 11–23.

Pleijel, C. 1924. Skandinaviens samkönade Valeriana-former. – Acta Horti Bergiani VIII: 71–87.

Post, H. v. 1862. Försök till en systematisk uppställning af Vextställena i mellersta Sverige. – Stockholm.

Post, L. v. 1918. Skogsträdpollen i sydsvenska torvmosselagerföljder. – Forhandl. vid de skand. Naturforsk:s 16. Möte. – Kristiania.

Post, L. v. 1924. Ur de sydsvenska skogarnas regionala historia under postarktisk tid. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 46: 83–128, Pl. 2–4.

Post, L. v. 1925. Gotlandsagen (Cladium mariscus) i Sveriges postarktikum. – Ymer 1925: 293–312.

Post, L. v. 1927. Beskrivning till: översiktskarta över Södra Sveriges myrmarker. – Sveriges Geol. Undersökn. Ba 11: 1–51.

Post, L. v. & Granlund, E. 1926. Södra Sveriges torvtillgångar. I. – Sveriges Geol. Undersökn. C 335: 1–127.

Qvarfort, S. 1927a. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 21: 94–97.

Qvarfort, S. 1927b. Bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens adventivväxter. – SBT 21:139–154.

Qvarfort, S. 1928a. Några anteckningar om Runmarös orkideér. – SBT 22: 442–448.

Qvarfort, S. 1928b. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 22: 532–533.

Qvarfort, S. 1929. Tillägg till ”Stockholmstraktens växter” 1928. – SBT 23: 271–273.

Qvarfort, S. 1931. Kärlväxtfloran på Runmarö. – SBT 25: 36–76.

Qvarfort, S. 1951. Floristiska strövtåg i Stockholmstrakten. – Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsför. tidskr. 42: 58–64.

Raab, B. & Vedin, H. 1995. Klimat, sjöar och vattendrag. – Sveriges Nationalatlas. SMHI.

Radloff, F.W. 1805. Beskrifning öfver norra delen av Stockholms län. – Ups. 1804–1805.

Raitanen, P.R. 1967. Taxonomic studies on Veronica longifolia and V. spicata in eastern Fennoscandia. – Ann. bot. fenn. 4: 471–485.

Rasch, W. 1966. Sisymbrium irio L. återfunnen i Stockholm. – SBT 60: 442–443.

Renström, S., Svensson, R. & Wigren-Svensson, M. 1985. Förändringar av vegetationen i biotestsjön, Forsmarks kärnkraftverk, 1974–1983. – Statens naturvårdsverk 1985: 3. PM 1973. Lab. för miljökontroll 1985: 3.

Renström, S., Svensson R. & Wigren-Svensson M. 1990. Vegetationen i Biotestsjön, Forsmark, 1974–1986. – Naturvårdsverket. Rapport 3767.

Risberg, B. 1999. Vippärt Lathyrus niger – arten med Torsåkersflorans smalaste nisch. – SBT 93: 189–193.

Robertsson, A.-M. & Persson, Ch. 1989. Biostratigraphical studies of three mires in northern Uppland, Sweden. – Sveriges Geol. Undersökn. C 821.

Romell, L.-G. 1915a. Gränser och zoner i Stockholms yttre skärgård. – SBT 9: 133–159.

Romell, L.-G. 1915b. Växtgeografiska notiser från hafsbandet utanför Stockholm, sommaren 1915. – SBT 9: 372–375.

Romell, L.-G. 1916. Håganivån och de sydostliga växterna i Stockholms skärgård. – SBT 10: 89–90.

Romell, L -G. 1921. Stockholms skärgård ur naturskyddssynpunkt. – Sveriges Natur. Svenska Naturskyddsför. Årsskr. 1921: 80–110.

Romell, L.-G. 1960. Ängsö. – Sveriges Nationalparker. – Kungl. Domänstyrelsen.

Rosenfeld, C., Rosenfeld, J. & Sanner, B. 1972. Örskär. Vegetation och flora. – Växtbiol. institutionen, Uppsala univ.

Rudbeckius, J. 1611. Acta hoc est lectiones, declamationes, diputationes et alia exercitia: Anni MDCX. – Stockholmiae.

Rudbeck, J. O. 1731. Dissertatio botanica de planta Sceptrum carolinum dicta. – Upsalis.

Rudbeck, O. d.ä. 1701, 1702. Campus Elysii del 2 och del 1 (ofullbordad).

Rudbeck, O. d.y. 1707. Exercitium Academicum de Hedera. – Upsaliae.

Ruuth, T. & Nilsson, Ö. 1978. Scleranthus annuus ssp. polycarpos, tuvknavel, i Sverige.– SBT 72: 165–169.

Rydberg, H. 1976. Cardamine flexuosa, skogsbräsma, funnen i Uppl. – SBT 70: 138.

Rydberg, H. 1978. Floran i ett kalkområde i Fasterna socken, Uppland. – SBT 72: 143–148.

Rydberg, H. 1986. Om Alchemilla obtusa och dess förekomst i Sverige. – SBT 80: 1–7.

Rydberg, H. 2000. Maskrosor i Sörmlands och Upplands naturliga fodermarker. – Daphne 11: 47–58.

Rydberg, H. 2002. Sandmaskrosor i östra Svealand. – Daphne 13: 2–14.

Rydberg, H. 2008a. Hällebräcka, Saxifraga osloënsis, i Stockholm. – Daphne 19: 9–11.

Rydberg, H. 2008b. Checklista för svenska maskrosor. - SBT 102: 100–120.

Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E. 2001. Sörmlands flora. – Botaniska Sällskapet i Stockholm.

Rydberg, M. 1951. Studies in the taxonomy and fertility of some Scandinavian Corydalis species of the sect. Pes-galliaceus. – Acta Horti Bergiani XV, 10: 207–283.

Rydin, H. & Björkman, C. 1977. Hällefjärd. Botanisk inventering av ett myrområde i norra Uppland. – Länsstyr. i Uppsala län. Naturvårdsenheten 1977: 3.

Ryman, S. & Anderberg, A. 1999. Fem adventiva andmatsarter. – SBT 93: 129–138.

Rören, V., Stabbetorp, O. & Borgen, L. Hybridization between Viola canina and V. persicifolia in Norway. – NJB 14: 165–172.

Sahlin, C. I. 1979. Sumpnycklarna i Romsmaren, norra Uppland – ett beriktigande. – SBT 73: 396.

Samuelsson, E. & Schyberg, C. 1997. Mälaren–Hjälmaren. Vattenvegetationen i Mälaren – förändringar av utbredning och sammansättning sedan 1970-talet. – Kommittén för Mälarens vattenvård nr 38.

Samuelsson, G. 1915. Über den Rückgang der Hazelgrenze und anderer pflanzengeographischer Grenzlinien in Skandinavien. – Bull. Geol. Inst. of Ups. 13: 93–114.

Samuelsson, G. 1919. Floristiska fragment I. – SBT 13: 241–254.

Samuelsson, G. 1920. De nordiska Sagittaria-arterna. – SBT 14: 21–38.

Samuelsson, G. 1921. Om några Lepidium-arter. – SBT 15: 29–42.

Samuelsson, G. 1922a. Floristiska fragment. III. – SBT 16: 35–59.

Samuelsson, G. 1922b. Floristiska fragment. IV. – SBT 16: 206–220.

Samuelsson, G. 1923a. Floristiska fragment. V. – SBT 17: 129–142.

Samuelsson, G. 1923b. Om våra Nymphaea-arters utbredning. – BN 1923: 99-110.

Samuelsson, G. 1923c. Tvenne Polygonum-arter och deras utbredning i Skandinavien. – BN 1923: 257–279.

Samuelsson, G. 1925. Växtlokaler från Västmanland II. – SBT 19: 1–48.

Samuelsson, G. 1931. Die Arten der Gattung Alisma L. – Arkiv för Botanik 24, A, 7.

Samuelsson, G. 1933. Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. – SBT 27: 1–37.

Samuelsson, G. 1934. Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen. – Acta Phytogeogr. Suecica 6.

Samuelsson, G. 1940. Alchemilla-studier 1–2. - SBT 34: 427–453.

Samuelsson, G. 1943. Die Verbreitung der Alchemilla-Arten aus der Vulgaris-Gruppe in Nordeuropa (Fennoskandien und Dänemark). – Acta Phytogeogr. Suecica 16.

Samuelsson, W. 1919. Några växtfynd. – SBT 13: 337.

Sandberg, G. 1930. Om Billudden och dess havtornssnår. – Sveriges Natur. Årsskr. 21: 70–86.

Sandberg, G. 1937. Handeln med havtorn. En naturskyddsundersökning. – Sveriges Natur. Årsskr. 28: 37–50.

Sandberg, G. 1948. Billudden. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland: 120–128.

Sandberg, L. 1972. Sparganium erectum L. 1753 i Sverige. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Sandberg, O. 1951. Några bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens flora. – SBT 45: 257.

Sandegren, R. 1920. Najas flexilis i Fennoskandia under postglacialtiden. – SBT 14: 147–167.

Sandegren, R. 1941. Om den forna och nutida förekomsten av Najas flexilis i Sverige. – BN 1941: 59–64.

Sandén, A.N. 1923. Älfkarleby (sockenbeskrivning.). – Gäfle.

Schagerström, J.A. 1839. Plantae cotyled. in par. Rosl. Bro. – Diss. Uppsala.

Schagerström, J.A. 1845. Conspectus Vegetationis Uplandicae. – Diss. Uppsala.

Scheutz, N.J. 1877. Öfversigt af Sverges och Norges Rosa-arter. – BN 1877: 1–14.

Schlegel, L. 1887. Floristiska bidrag till fanerogamfloran i Stockholms skärgård. – BN 1887: 248–249.

Schmalholz, M. 2006. Finnögontrösten i Uppland och Västmanland. – SBT 100: 221–225.

Schroderus, E. J. 1633. Enkomion Uplandiae provinciae laudatissime. – Upsaliae.

Segerström, A.L. 1922. En botanisk utflykt till Österåker i Uppland 1920. – SBT 16: 298–301.

Selander, S. 1910a. Några för Skandinavien nya hybrider. – SBT 4: (36–38).

Selander, S. 1910b. Stellaria neglecta (Whe) Murb. i Uppland. – SBT 4: (38).

Selander, S. 1910c. Några uppländska växtlokaler. – SBT 4: (81).

Selander, S. 1910d. Om s.k. subatlantiska glacialrelikter. – SBT 4: 284–290.

Selander, S. 1913a. Betula nana L. i Upland. – SBT 7: 212.

Selander, S. 1913b. En ny lokal för Potamogeton rutilus Wolfg. – SBT 7: 378.

Selander, S. 1914. Sydliga och sydostliga element i Stockholmstraktens flora. – SBT 8: 315–356.

Selander, S. 1915a. Ytterligare några ord om subboreala växter i Stockholms skärgård. – SBT 9: 437–440.

Selander, S. 1915b. Några tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 9: 122–128.

Selander, S. 1915c. Nya tillägg till ”Stockholmstraktens växter”. – SBT 9: 432–437.

Selander, S. 1948. Misteln, Upplands märkligaste växt. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K.(red.), Natur i Uppland s. 231–243.

Selander, S. 1954. Skärgårdens växtvärld. – I S. Selander (red.) Stockholms skärgård. En bok om Sveriges största arkipelag: 113–154. Stockholm

Selander, S. & Bryant-Meisner, R. 1909. Några växter från Möja församling, Uppland. – SBT 3: (172–174).

Selling, O.H. 1944. De syd- och mellansvenska utposterna för Polystichum Lonchitis. – SBT 38: 137–147.

Sernander, R. 1901a. Växtvärlden. – I Uppland I: 1. Skildring av land och folk. Uppsala.

Sernander, R. 1901b. Zostera marina funnen i Roslagen. – BN 1901: 275–277.

Sernander, R. 1901c. Den skandinaviska vegetationens spridningsbiologi. – Uppsala.

Sernander, R. 1906. Entwurf einer Monographie der europäischen Myrmekochoren. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 41: 7.

Sernander, R. 1908. Stipa pennata i Västergötland. – SBT 2: 201–228.

Sernander, R. 1910a. Das Moor Örsmossen. – Livret-guide des Excurs. en Suède du 11:e Congr. Géol. internat. 16. Excursion B3. Stockholm.

Sernander, R. 1910b. Sjön Hedervikens vegetation och utvecklingshistoria. – SBT 4: 58–78.

Sernander, R. 1910c. Linnés Säfja. – Sverige natur. Årsskr. 1910: 57–62.

Sernander, R. 1912. Uppsala universitets naturpark. – Sveriges Natur. Årsskr. 1912: 21–27.

Sernander, R. 1918a. Förna och Äfja. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 40.

Sernander, R. 1918b. Fiby urskog. – Sveriges Natur.
Årsskr. 1918: 29–37.

Sernander, R. 1920a. En supralitoral havsstrandsäng från den äldre bronsåldern bevarad i det inre Uppland. – SBT 14: 330–340.

Sernander, R. 1920b. Den svenska hagens historia. – Svenska lantbruksveckans förhandl. Stockholm.

Sernander, R. 1921a. Stentorget på Viksta hed. – Sveriges Natur. Årsskr. 1921: 19–32.

Sernander, R. 1921b. Allium carinatum i Uppland. – BN 1921: 37–42.

Sernander, R. 1924. Rickebasta träsk. – Sveriges Natur. Årsskr. 1924: 29–34.

Sernander, R. 1926. Stockholms Natur. – Uppsala.

Sernander, R. 1929a. Uppländska parker och märkesträd. – Lustgården 10: 87–104.

Sernander, R. 1929–1935. Meddelanden från den linneanska stiftelsen på Hammarby I - VII. – Svenska Linnésällsk. Årsskr. 12–18.

Sernander, R. 1936. Granskär och Fiby urskog. – Acta Phytogeogr. Suecica 8.

Sernander, R. 1940. Prunus spinosa x Prunus insititia i den svenska växtvärlden jämte några ord om Prunus-arternas växtgeografiska ställning i densamma. – Acta Phytogeogr. Suecica 13: 101–120.

Sernander, R. 1948a. Uppsala Kungsäng. – Almqvist & Wiksell, Uppsala.

Sernander, R. 1948b. Kungsängen och dess lilja. – I Hörstadius S. & Curry-Lindahl K. (red.), Natur i Uppland s. 185–191.

Simán, S. 1992. Campanula glomerata, morphological variation in Gotland and Uppland. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Sjöberg, F. & Strohl, O. 1989. Floristiska notiser från Runmarö i Stockholms skärgård. – SBT 83: 361–363.

Sjörs, H. 1956. Nordisk växtgeografi. – Stockholm.

Sjörs, H. 1964. Föreningens vårutfärd till Uppsala-trakten 1963. – SBT 58: 460–464.

Sjörs, H. 2004. Kärlväxtfloran i Sävja – diversitet och dynamik. – SBT 98: 223–229.

Skarpe, C., Hytteborn, H. & Cramer, W. 1989. Femtio års skogsutveckling på Granskär, norra Uppland. – SBT 83: 177–185.

Skoglund, E. 2005. Skärgårdens odlingslandskap – bevarande genom lokalt engagemang. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 25.

Skårman, J.A.O. 1909. Hvar går nordgränsen i vårt land för Melica uniflora Retz.? – SBT 3: (4–7).

Skårman, J.A.O. 1918a. Lepidium Smithii Hook., en för Sveriges adventivflora ny art. – SBT 12: 409–412.

Skårman, J.A.O. 1918b. Ännu ett bidrag till kännedomen om Cuscuta europaeas svenska värdväxter. – SBT 12: 412–415.

Skårman, J.A.O. 1921. Ett fynd av Hippophaës rhamnoides L. i det inre av Uppland. – SBT 15: 256–259.

Skårman, J.A.O. 1940. Carex Oederi Ehrh. *pulchella Lönnr. Ett bidrag till kännedomen om en kritisk Carex-form. – SBT 34: 409–419.

Skötselplan för naturreservatet Örskär. 1981. – Stiftelsen Stockholms skärgård och Skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län.

Smedman, A.-S., coordiantor 2001. PEP in BALTEX (ENV4-CT97-0484) , final report. Part I: Summary. – Department of Earth Sciences, Meterorology, Uppsala.

Smith, H. 1916a. En morfologisk undersökning öfver Saxifraga decipiens Ehrh. x granulata L. (S. Haussknechtii Engl. & Irmsch) och dess föräldrar. – SBT 10: 562–571.

Smith, H. 1916b. Tillägg till Stockholmstraktens växter. – SBT 10: 572–577.

Smith, H. 1960. Föreningens vårexkursion till trakten av sjön Erken 1959. – SBT 54: 304–309.

Snogerup, B. 1987. Släktet Odontites, rödtoppor, i Sverige. – SBT 81: 145–153.

Snogerup, S. 1991. Skräpporna i Norden. – SBT 85: 249–260.

Staav, R. 1972. Den maritima björkskogszonen i Stockholms norra skärgård. Några reflexioner kring en unik naturtyp. – Fauna och Flora 67: 17–22.

Stake, E. 1967a. Vattenkemi och vegetation i Dannemorasjön. – Limnol. inst., Uppsala univ.

Stake, E. 1967b. Higher vegetation and nitrogen in a rivulet in central Sweden. – Schweizerische Zeitschrift für Hydrologie 29: 355–373.

Stake, E. 1968. Higher vegetation and phosphorus in a small stream in central Sweden. – Schweizerische Zeitschrift für Hydrologie 30: 353–373.

Steen, E. 1954. Vegetation och mark i en uppländsk beteshage med särskild hänsyn till betesgångens inverkan. – Kungl. Lantbrukshögskolan och Statens lantbruksförsök, meddel. 49.

Steinmeijer, J.B. 1733. Appendix. – J. Palmberg, Sertae florea suecana (utgiven av J. B. Steinmeijer). – Stockholm.

Stenar, H. 1937. Om Achroantes monophyllos (L.) Greene, dess geografiska utbredning och embryologi. – Heimbygdas Tidskrift Fornvårdaren 1936–1937: 177–221.

Stenström, K.O.E. 1905. Studier över expositionens inflytande på vegetationen. – Arkiv för Botanik 4 (4).

Sterner, R. 1922. The continental element in the flora of south Sweden. – Geogr. Annaler.

Sterner, R. 1925. Några huvuddrag i södra Sveriges växtgeografi. – Ymer 1925: 51–76.

Sterner, R. 1940. Polymorfin inom Centaurium vulgare-gruppen. – Meddel. från Göteborgs botaniska trädgård, XIV: 108–142.

Stighäll, K. 1995. Mårdsjö-området. Naturinventering och förslag till landskapsekologisk planering. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 11.

Stighäll, K. 1996. Bennebolsområdet. Naturinventering och förslag till ekologisk landskaps-planering. – Upplandsstiftelsen. Stencil 10.

Stighäll, K. 2005. Dvärglåsbräken på ny lokal i Roslagens skärgård. – SBT 99: 17–20.

Stockholmstraktens växter, se Andersson, G. m. fl. 1914 resp. Almquist & Asplund 1937.

Strandhede, S.-O. 1961. Eleocharis Palustres in Scandinavia and Finland. – BN 114: 417–434.

Strid, T. 1999. Japansk hönshirs, amerikansk grovsnärja och aubergine funna vid Himmerfjärdsverket, Mörkö socken. – Daphne 10: 38–40.

Strokirch. S. v. & Wallström, K. 2008. Botanisk mångfald i Lövstabukten. – SBT 102: 135–146.

Ström, J.A. af 1837. Handbok för skogshushållare, 3:e uppl. – Stockholm.

Ståhl, P. 1990. Stor låsbräken, Botrychium virginianum – en ungskogsstrateg. – SBT 84: 23–36.

Ståhl, P. 2005. Skogsklockan – inventeringen 2004 och något om artens biologi. – SBT 99: 171–182.

Sundberg, S. 2006. Åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr. – Naturvårdsverket. Rapport 5601.

Sundberg, S. & Stolpe, P. 2001. Förändringar i Upplands flora under ett sekel. Ett metodutveckligs-projekt med preliminära resultat ur två landskapsinventeringar under 1900-talet. – Upplandsstiftelsen. Stencil.

Sundberg, S., Mälson, K. & Rydin, H. (manuskript). Återintroduktion av växter som försvunnit genom dikning. – I Almstedt, M., de Jong, J. & Ebenhard, T. (red.), Naturvårdskedjan, CBM, Uppsala.

Swartz, O.P. 1810. Pyrola chlorantha, ny svensk växt. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 1810: 190–198.

Svensk Botanik I–VI 1802–1809. – Stockholm.

Svenson, A. 1998. Hovgårdstippen, Upplands hetaste tipp. – Daphne 9: 12–14.

Svenson, A. 2003. Förvildade växter i parkfloran vid Ekolsunds slott. – Daphne 13: 51–62.

Svenson, A. 2006. Klotigelknopp, ny för Uppland. – Daphne 17(2): 30.

Svenson, A. 2008. Gisselfibbla, sällsynt fibbla som har landets rikaste förekomst i Uppland. – Daphne 19: 12–13

Svenson, A. 2008. Hökfibblor i Syduppland, rapport från en tvådagarsexkursion 17–18 juni 2006. – Daphne 19: 26–27.

Svenson, A. & Anderberg, A. 1994. Lång bockrot, Pimpinella peregrina, ny för Sverige – etablerad från insådd ängsfröblandning. – SBT 88: 357–360.

Svenson, A., Edelsjö, J., Ekman, J., Gudmundsson, H. & Odelvik. G. 2002. Floran på tippar i Uppland och Södermanland 1990–1999. – Daphne 12(2): 2–157.

Svenson, A. & Karlsson, T. 1997. Euphorbia platyphyllos, bredtörel – ny för Sverige. – SBT 91: 23–24.

Svenson, H. (red.) 2006. Källor i Sverige. – Svensk Byggtjänst.

Svenson, T. 1974. Sjön Fysingen. – Länsstyr. i Stockholms län. Planeringsavd. 1974:1.

Svensson, R. & Wigren, M. 1974. Inventering av strandfloran och bottenvegetationen i anslutning till Forsmarks kärnkraftverk. – 20-poängsarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Svensson, R. & Wigren, M. 1983. Klättens historia i Sverige. – SBT 77: 165–190.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984a. Bosyskans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 205–218.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984b. Hjärtstillans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 263–276.

Svensson, R. & Wigren, M. 1984c. Kattmyntans historia och biologi i Sverige. – SBT 78: 321–334.

Svensson, R. & Wigren, M. 1985a. Blåklintens historia och biologi i Sverige. – SBT 79: 273–297.

Svensson, R. & Wigren, M. 1985b. Råglostans historia och biologi i Sverige. – SBT 79: 93–114.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986a. Riddarsporrens historia och biologi i Sverige. – SBT 80: 31–53.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986b. Sminkrotens historia och biologi i Sverige. – SBT 80: 107–131.

Svensson, R. & Wigren, M. 1986c. A survey of the history, biology and preservation of some retreating synanthropic plants. – Symb. Bot. Ups. XXV: 4.

Svensson, R. & Wigren, M. 1987. Paddfotens historia och biologi i Sverige. – SBT 81: 337–349.

Svensson, R. & Wigren, M. 1989. Bolmörtens historia och biologi i Sverige. – SBT 83: 29–45.

Svensson, R. & Wigren, M. 1990. Hundtungans historia och biologi i Sverige. – SBT 84: 393–406.

Svensson, R. & Wigren, M. 1992. Skär kattost - historia och biologi i Sverige. – SBT 86: 317–328.

Svensson, R. & Wigren, M. 1993. Vit kattost - historia och biologi i Sverige. – SBT 87:81–92.

Svensson, R. & Wigren-Svensson, M. 1982. Vegetationen i Biotestsjön, Forsmarks kärnkraftverk 1980 och 1981. – Statens naturvårdsverk. PM 1502.

Svensson, R., Wigren-Svensson, M. & Ingelög, T. 1993. Hotade åkerogräs. Biologi och bevarande i allmogeåkrar. – Databanken för hotade arter, Uppsala.

Sylvén, N. 1907. Zwei im Bergianischer Garten im Sommer 1906 gefundene Senecio-Hybriden, S. nebrodensis L. x viscosus L. und S. nebrodensis L. x vulgaris L. – Acta Horti Bergiani IV: 3.

Sylvén, N. 1908.Ytterligare några ord om Thlaspi alpestres förekomst inom landet. – SBT 2: (122–124).

Sylvén, N. 1916. De svenska skogsträden. I. Barrträden. – Stockholm.

Sylvén, N. 1929. Tre uppländska sol- och sommardagar. – Lustgården 10: 141–190.

Sylvén, N. 1931a. Tvenne höstdagar vid Stockholms skärgård. – Lustgården 12: 84–110.

Sylvén, N. 1931b. I Mälar- och bergslagsbygd. – Lustgården 12: 111–159.

Sylvén, N. 1940. Carex juncella (Fr.) Th. Fr. en i litteraturen misstolkad art. – SBT 34: 389–399.

Söderberg, E. 1948. Arctium Palladinii (Marc.) R.E. Fries et Söderb. i Stockholm. – SBT 42: 497–498.

Sörlin, A. 1916. Floristiska anteckningar från Östergötland och Upland. – SBT 10: 73–75.

Söyrinki, N. 1987. Über die Periodizität im Blühen von Epipogium aphyllum. – Mem. Soc. Fauna Fl. Fenn. 63: 63–72.

Tapper, P.-G. 1979. Lövskogen i Stockholms yttre skärgård. – SBT 73: 211–220.

Thedenius, K.F. 1850. Stockholmstraktens Phanerogamer och Ormbunkar. – BN 1850: 57–80, 89–125.

Thedenius, K.F. 1855. Spridda växtgeografiska uppgifter rörande Skandinaviska floran. – BN 1855: 65–76.

Thedenius, K.F. 1856. Tillägg till förteckningen öfver Stockholmstraktens Phanerogamer och Ormbunkar. – BN 1856: 165–178.

Thedenius, K.F. 1859. Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten. – Stockholm.

Thedenius, K.F. 1871. Flora öfver Uplands och Södermanlands fanerogamer och bräkenartade växter. – Stockholm.

Thedenius, K.F. 1889. Om Potentilla thuringiaca Bernh. i Sverige. – BN 1889: 12–16.

Thor, G. 1979. Utricularia i Sverige, speciellt de förbisedda arterna U. australis och U. ochroleuca. – SBT 73: 381–395.

Thor, G. 1987. Sumpbläddra, Utricularia stygia, en ny svensk art. – SBT 81: 273–280.

Thor, G. 1988. The genus Utricularia in the Nordic countries, with special emphasis on U. stygia and U. ochroleuca. – NJB 8: 213–225.

Thulin, M. 1968. Biometriska studier i hybridpopulationer mellan Galium mollugo L. och G. verum L. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Thulin, M. 1976. Chaerophyllum aureum m.fl. – SBT 70: 309–310.

Tigerschiöld, E. 1980. Tre underarter av Asplenium trichomanes, svartbräken, i Sverige. – SBT 74: 353–360.

Tigerschiöld, E. 1981. The Asplenium trichomanes complex in East Central Sweden. – NJB 1: 12–16.

Tiselius, G.A. 1887. Om Potamogeton fluitans Roth. – BN 1887: 260–264.

Toivonen, H. 1980. Carex canescens x mackenziei. A comparative study of two Carex species and their spontaneous hybrid. – Ann. bot. fenn. 17: 91–123.

Toivonen, H. 1981. Spontaneous Carex hybrids of Heleonastes and related sections in Fennoscandia. – Acta bot. fenn. 116: 1–51.

Tolf, R. 1897. Torfmossundersökningar inom Bälinge härad. – Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1897: 25–31.

Tolf, R. 1899. Redog. för undersökn. i Vestmanlands län. – Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1899: 8–29.

Tolf, R. 1900a. Torfmossundersökningar inom Upland. – Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1900: 8–20.

Tolf, R. 1900b. Några iakttagelser öfver skogsväxtlighet på mossar. – Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1900: 329–344, 454–470.

Tolf, R. 1903. Förslag till systematisk indelning af våra torfbildningar. – Svenska Mosskulturfören. tidskr. 1903: 99–104.

Torén, C.-A. 1918. Ett litet bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens växter. – SBT 12: 406.

Torén, C.-A. 1947. Några växtfynd i Stockholmstrakten samt på Gotland och Öland. – SBT 41: 189–190.

Torén, C.-A. 1948. Några växtfynd på Djurgården vid Stockholm. – SBT 42: 184–185.

Torén, C.-A. 1958. Anteckningar om floran i Saltsjöbaden och på några andra platser. – SBT 52: 542–548.

Turesson, G. 1943. Variation in the apomictic microspecies of Alchemilla vulgaris L. – BN 1943: 413–427.

Tyler, T. 1999. Fyra sorters toppklocka Campanula glomerata i Norden. – SBT 93: 139–144.

Tyler, T. 2001. Förslag till ny taxonomisk indelning av stångfibblorna (Pilosella) i Norden. – SBT 95: 39–67.

Tyler, T. 2005. Hökfibblor i Mälarlandskapen. – Daphne 16(2): 2–103.

Täckholm, G. 1922. Zytologische studien über die Gattung Rosa. – Acta Horti Bergiani: VII: 3.

Täckholm, G. 1924. Floristiska bidrag från Bo socken. – SBT 18: 514–518.

Täckholm, G. & Ekstrand, H. 1918. Några växtlokaler från Stockholmstrakten. – SBT 12: 402–403.

Udd, D. & Rydin, H. 2008. Är vassen ett hot mot rikkärren? – SBT 102: 85–99.

Uotila P. 1977. Chenopodium strictum subsp. striatiforme in the Baltic Sea area. – Ann. bot. fenn. 14: 199–205.

Uotila, P. & Suominen, J. 1976. The Chenopodium species in Finland, their occurrence and means of immigration. – Ann. Bot. Fenn. 13: 1–25.

Uppsala kommun 1994–1997. Se Naturvårdsinventering av Uppsala kommun, 1988–1996. Rapport 1–40. – Park & Natur, Uppsala.

Valentin, A. 1935. Skansholmen. Den senast fridlysta Mälarön. – Sveriges Natur. Årsskr. 26: 39–47.

Vestergren, T. 1925. Polygonatum multiflorum (L.) All. × officinale All. i Sverige. – SBT 19: 495–519.

Vestergren, T. 1930. Über den Verwandtschaftskreis der Myosotis versicolor (Pers.) J.E. Sm. – SBT 24: 449–467.

Vesterlund, O. 1884. Botaniska iakttagelser i norra Upland. – BN 1884: 54–59, 74–75.

Vretlind, E. 1914. Pulsatilla pratensis norr om Mälaren. – BN 1914: 31.

Wahlenberg, G. 1811. Rön om Springkällors temperatur. – Kungl. Svenska Vetensk.-akad. Handl. 1811: 19–54.

Wahlenberg, G. 1820. Flora Upsaliensis. – Uppsala.

Wahlenberg, G. 1824. Flora Svecica del 1, 1826 del 2 (1. uppl.); del 1 1831, del 2 1833 (2. uppl.). – Uppsala.

Wahlström, J.E. 1847. Plantarum vascularium in regione Telgae Borealis sponte crescentium synopsis. – Diss. Uppsala.

Waldemarson, E. & Larsson, S. 1970. Jämförande inventering av kärlväxtfördelningen i Andersby ängsbackar. – Växtbiol. inst., Uppsala univ.

Walldén, B. 1961. Misteln vid dess nordgräns. – SBT 55: 427–549.

Walldén, B. 1964. Översiktlig naturinventering i Västmanlands län. – Stencil.

Wallentinus, H.-G. 1981. Påverkan på djur och växter av vägbyggnad och trafik. Del I. Djur- och växtliv i Römossen–Långmossen-området i Vallentuna kommun inför nydragning av väg E3. – Länsstyr. i Stockholms län. Meddel. 1981: 10.

Wallentinus, H.-G., Gustafsson. K. & Söderström, B. 1973. Phragmites communis Trin. i Brunnsviken, Sthlm 1971. – SBT 67: 81–96.

Wallin, M. (red.) 2000. Mälaren, miljötillstånd och utveckling 1965–98. – Inst. för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniv.

Wallsten, M. 1974. Flygbildstolkning av Tämnarens vegetation. – SBT 68: 431–440.

Wallsten, M. 1979. Vegetationsbeskrivning för Kundbysjön. I Ripl W. (red.) Förslag till restaurering av sjöarna Kundbysjön och Björkarn. – Limnol. inst., Lunds univ.

Wallsten, M. 1980. Effects of growth of Elodea canadensis Michx. in a shallow lake (Lake Tämnaren, Sweden). – I Dokulil, Mets & Jewson (eds.) Development in hydrobiology 3. Shallow lakes.

Wallsten, M. 1981. Changes of lakes in Uppland, central Sweden, during 40 years. – Symb. Bot. Ups. XXIII: 3.

Wallsten, M. & Bergquist, B. 1980. Limnologisk undersökning i Hjälstaviken. Naturreservat, Uppsala län. – Statens naturvårdsverk. PM 1263.

Wallström, K. & Persson, J. 1997. Grunda havsvikar i Uppsala län. Västra Öregrundsgrepen. – Upplandsstiftelsen. Stencil 12.

Wallström, K. & Persson, J. 1999. Kransalger och grunda havsvikar vid Upplands kust. – Upplandsstiftelsen. Stencil 17.

Wanntorp, H.-E. & Iseborg, R. 2001. Klimatet. – I Rydberg, H. & Wanntorp, H.-E., Sörmlands flora.

Weber, F. & Mohr, D.H.M. 1804. Naturhistorische Reise duch einen Theil Schwedens.– Göttingen.

Weimarck, G. 1971. Variation and taxonomy of Hierochloë (Gramineae) in the Northern hemisphere. – BN 124: 129–175.

Weimarck, H. 1943. Om pollenkorn och klyvöppningar hos Prunus insititia, P. spinosa och hybriden dem emellan. – BN 1943: 389–398.

Weimarck, H. 1947. De nordiska ekarna. – BN 1947: 61–78.

Wennerblom, T. 1977. Vretaudd. En växtekologisk inventering. – Länsstyr. i Uppsala län. Info. från planeringsavd. 1977: 1.

Wennlund, G. 1962. Floran i Alunda socken. – Examensarb., Inst. syst. bot., Uppsala univ.

Westerlund, C.G. 1903. Strödda bidrag till Sveriges flora. – BN 1903: 49–50.

Westerlund, C.G. 1907. Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. – Redog. f. allm. lärov. i Norrköping och Söderköping 1906–1907. Norrköping.

Westerlund, C.G. 1910. Alchemilla obtusa Bus. funnen i Sverige. – BN 1910: 258.

Westerlund, C.G. 1911. Nya bidrag till kännedomen om de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. – BN 1911: 11–17.

Wettstein, R. v. 1896. Monographie der Gattung Euphrasia. – Leipzig.

Wibeck, E. 1934. Näktergal på lövängsholmar i Stora Värtan. – Sveriges Natur. Årsskr. 25: 113–120.

Widén, K.-G. 1971. The genus Agrostis L. in Eastern Fennoscandia. Taxonomy and distribution. – Flora Fennica 5.

Wikström, J.E. 1824. Bidrag till kännedomen om sällsyntare växters geografiska utbredning inom Sverige, samlade och ordnade af J.E. Wikström. – Wikströms Botaniska årsberättelse 1824. Stockholm.

Wikström, J.E. 1839–1840. Stockholms flora eller kort beskrifning af de vid Stockholm i vildt tillstånd förekommande växter. Inledning och förra delen. – Stockholm.

Wikström, J. E. 1844. Stockholms flora. Senare delen, partiellt tryckt, oavslutad. – Stockholm.

Wikström, S. & Svenson, A. 2004. Botaniska sällskapets adventivexkursion 2004 till Edstippen och Vedyxatippen. – Daphne 15(2): 40–43.

Willén, T. 1953. Najas marina och Chara tomentosa från sötvatten i Uppland. – SBT 47: 123–125.

Willén, T. 1962. The Utål lake chain, central Sweden, and its phytoplankton. – Oikos suppl. 5.

Winqvist, C. 2003. Hävdgynnade arter på skogsbilvägar. – SBT 97: 325–330.

Wiström, J.A. 1857. Botaniska och geologiska iakttagelser öfver Dalelfvens flodområde i Upland. – Akad. Afh. Uppsala.

Witte, H. 1904. Några bidrag till kännedomen om Sveriges ruderatflora. – BN 1904: 49–62.

Witte, H. 1905. Stratiotes aloides L. funnen i Sveriges postglaciala aflagringar. – Geol. Fören. i Stockh. Förhandl. 27: 432–451.

Witte, H. 1909. Några bidrag till kännedomen om vegetationen på våra ruderatplatser. – SBT 3: 174–182.

Witte, H. 1910. Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. – SBT 3: (337–381).

Witte, H. 1912. Silene dichotoma Ehrh., en sydost-europeisk arts uppträdande i vårt land hufvudsakligen såsom vallogräs. – SBT 6: 510–530.

Witte, H. 1936. Om klöversnärjan (Cuscuta Trifolii) och dess uppträdande i Sverige. – SBT 30: 661–689.

Witte, H. 1940. Nya fyndorter för Cuscuta arvensis Beyr. var calycina Engelm. – SBT 34: 52–53.

Witte, H. 1941. Impatiens glandulifera Lindley såsom adventivväxt i Sverige. – SBT 35: 211–218.

Witte, H. 1942. Förteckning över kärlkryptogamer och fanerogamer på Bergshamra i Solna socken, Uppland. – SBT 36: 408–428.

Wittrock, V.B. 1878. Om December-floran vid Upsala 1877. – BN 1878: 55–61.

Wittrock, V.B. 1897. Viola-studier I. Morfologisk-biologiska och systematiska studier öfver Viola tricolor (L) och hennes närmare anförvandter. – Acta Horti Bergiani II: I.

Wittrock, V.B. 1909. Om Cuscuta europaea L. och hennes värdväxter. – SBT 3: (1–17).

Zachrisson, E. 1994. Kålsenap – kanske i behov av bankakuten. – Daphne 5: 13–14.

Zachrisson, E. 1999. Ljungögontröst, avarönn och andra rariteter från nordöstra Uppland 1997–98. – Daphne 10: 4–9.

Zachrisson, E. 2003. Besvärliga smånävor – hur man skiljer dem på bladrosetterna. – Daphne 13: 38–40.

Zachrisson, E. 2004. Häverö-Östernäs fritidshusområde. Vård av kustnära, ört- och lövrika marker med förslag till natur- och kulturanpassade skötselåtgärder. – Naturvård i Norrtälje kommun nr 23.

Zachrisson, E. 2006a. Sommarnunneörten på Gräsö. – SBT 100: 16–18.

Zachrisson, E. 2006b. Naturreservatet Häverö Prästäng. Historik, skötsel och flora. – SBT 100: 305–368.

Zachrisson, E., Ekman, J., Bråvander, L.-G. & Ekman, G. 1998. Sol, vind och strandnarv. – Daphne 9: 49–52.

Zander, G. 1978. Nåntuna lund. – 20-poängsarb. Meddel. från Växtbiol. inst. 1978: 2. Uppsala univ.

Zhang, L. 1983. Vegetation ecology and population biology of Fritillaria meleagris L. – Acta Phytogeogr. Suecica 73.

Åström, S. 2006. Skogsfru – rapport om Årets växt 2005. – SBT 100: 433–435.

Åström, S. & Stridh, B. 2003. Mosippa – Årets växt 2002. – SBT 97: 117–126.

Ökland, R.H. 1990. Regional variation in SE Fennoscandian mire vegetation. – NJB 10: 285–310.

 

Handskrifter

Afzelius manuskript. Afzelius, A., Anteckningar om svenska växter m.fl. manuskript , enligt Almquist (1965). Uppsala universitetsbibliotek.

Agrell (1792). C. M. Agrell, Spicilegium Plantarum in primis rariorum circa Upsaliam sponte crescentium, enligt Almquist (1965). Strängnäs stiftsbibliotek.

Almquists handskrifter. Fältanteckningar, florasammanställningar m.m. ca 1917–1972. Uppsala universitetsbibliotek.

Blomboken. Olof Rudbecks stora botaniska verk av handkolorerade växtbilder i 11 band i Uppsala universitetsbibliotek. Se Martinsson & Ryman (2008).

Erkenkartoteket. Kortregister över växtlokaler i Erkenområdet. Evolutionsmuseet, Uppsala universitet.

Th. Fries manuskript. Th. M. Fries, Stirpium Vascularium in Regione Upsaliensi sponte crescentium (1846–)1849 enligt Almquist (1965). Uppsala universitetsbibliotek.

T. Ingmar, opublicerade anteckningar. Anteckningar i samband med fältarbeten på Florarna på 1950-talet, privat.

Noréus, F.Th. (1832). Anteckningar om Roslagen. Uppsala universitetsbibliotek.

Robergs manuskript (1712), utgivna av Å. Dintler i Lychnos 1950–51, se ovan under Dintler (1951).

Thedenius, K.F. 1839. Förteckning öfver Wäxterna i Wahlö och Forsmarks socknar, enligt Almquist (1929).