rödkörvel
Torilis japonica
Den svenska utbredningen för rödkörvel är sydlig med endast ett fåtal förekomster norr om Uppland. Den är tämligen allmän i Mälardalen upp till Uppsalatrakten och i den sydligaste skärgården. Därutöver finns det enstaka förekomster, den nordligaste i Skutskär, varifrån den även rapporterades av Almquist (1929). 118 kartblad, 192 kvadranter.
Rödkörvel förekommer i lövskogar och lundbryn, i parker och mera öppen gräsmark, på klipphyllor i skärgården och mycket ofta i albården utefter Mälarstränderna. I stadsmiljö växer den ofta i häckar samt även på skräpmarker och tippar.
Förändring - 37 %. – En minskning har registrerats för rödkörvel till skillnad från många andra av lövskogens växter, vilka ökar.
Rödkörvel förekommer i lövskogar och lundbryn, i parker och mera öppen gräsmark, på klipphyllor i skärgården och mycket ofta i albården utefter Mälarstränderna. I stadsmiljö växer den ofta i häckar samt även på skräpmarker och tippar.
Förändring - 37 %. – En minskning har registrerats för rödkörvel till skillnad från många andra av lövskogens växter, vilka ökar.
Första fynd
Först noterad av Linné (1731): Järfälla Kofsan (Fredbärj & Knöppel 1953); först publicerad av Celsius (1735); Linné (1755): Uppsalatrakten åt Rickombergahållet.
Lokaler
De nordligaste fynden efter 1990. – Norrtälje Edebo Sipsjöns motorbana (12J2a1644) 1999 EZA (UPS); Häverö 200 m SSV om Östernäs (12J4b0441) 2002 EZA (h); Hallstavik 600 m SV om Björnmyren, Ryatippen (12J2b3712) 2000 JEM, GEK; Ununge Söderhenninge (11J9a4432) betad torrbacke 100 m S om gården 1996 NWI; Uppsala Lena Årby (12I0b2018) 2002 N. Lundqvist; Älvkarleby Älvkarleby 1200 m N om Skutskärs kyrka (13H5h1432) lundartat område 2003 SVS.
