vippstarr
Carex paniculata
Mer information om arten
Svensk utbredning sydlig med enstaka förekomster norrut till södra Gästrikland. Mycket sällsynt i Uppland. 4 kartblad, 5 kvadranter.
Almq. Mycket sällsynt.
De uppländska förekomsterna av vippstarr finns utefter diken och dammar samt i sumpskog. Förekomsten i Vendel sträcker sig utefter ett dike som övergår till en bred bäck från Svartbäcke, där den först påträffades 1922, till kvarndammen i Husby, en sträcka på ca 3 km med hundratals enorma tuvor med strån av 2 m längd. Växten finns även N och O om Källsboda i källområden vid åsen, vilka avvattnas via diket, något som överensstämmer med iakttagelser från lokaler i andra landskap där den framför allt förekommer i källområden.

Första fynd

Först publicerad av Hartman (1849): Stockholm, Ryssviken vid Valdemarsudde 1846.

Lokaler

Fynd efter 1990. – Stockholm Oscar Södra Djurgården Skansen N om Oktorpsgården (10I6g0709) skogskärr, åtminstone 2 tuvor 2002 HGU; Tierp Vendel SV om Ängsbo (12H3j4509) vattenfyllt dike EBE; Husbybäcken (12H4j0822) 2003 LEJ; Husby, Kvarndammen (12H4j1132) EWA, 2003 LEJ (UPS), funnen i Vendel 1922 av S.P. Ekman (Almquist 1929), även Svartbäcke myrdike 1924, 1925 E. Almquist (S, UPS) till 1958 (Almquists handskrifter); Österåker Österåker-Östra Ryd Skåvsjö (10I8h3540) stordike, minst 7 tuvor i hästbete 2000 HGU (S), troligen återfynd av Karsvreta, alkärr 1933 E.G. Vretlind (S).

Tidigare fynd utöver ovanstående. – Solna Solna Haga park (Almquist & Asplund 1937); Stockholm Oscar Ryssviken vid Valdemarsudde 1846 (UPS); Djurgården vid Brunnsviken (Almquist & Asplund 1937).