En i Sverige sydlig art, som kan räknas som ursprunglig upp till Uppland, men nu sprider sig allt mer norrut. I Uppland är den tämligen allmän i Mälarområdet, Uppsala-trakten och mellersta Roslagen, för övrigt tämligen sällsynt, i väster och nordost t.o.m. sällsynt. 289 kartblad, 519 kvadranter.
Almq. Sällsynt, oftast obeständig.
Den vanligaste växtplatsen för rosendunört är diken och dikeskanter, men stundom även åstränder och dammkanter. Den är även funnen vid ett par tillfällen på kala skär allra längst ut i ytterskärgården.
Under de senaste årtiondena har rosendunört ökat kraftigt. Den bildar täta bestånd med hjälp av underjordiska utlöpare och kan bli helt dominerande genom att konkurrera ut andra växter. Den är dock känslig för bete och slåtter.