gulkronill
Hippocrepis emerus
Mer information om arten

I Sverige naturligt förekommande på Öland och Gotland. Den aktuella uppländska förekomsten är resultat av insåning. Fridlyst.

Första fynd

Först funnen på Värmdö 1958, se nedan; först publicerad av Nilsson (1994): Uppsala, se nedan.

Lokaler

Ett fynd efter 1990. – Uppsala Gottsunda Kungsängsledens norra kant, 300 m lång sträcka (11I7a1430) vägdike och vägslänt UKM; 2000 R. Moberg (UPS). – Gulkronillen såddes in 1982 utefter den då nybyggda Kungsängsleden (Nilsson, Ö. 1994). Den har etablerat sig väl, både på den norra och den södra sidan, och förefaller vara i kontinuerlig spridning i området. Nu (2009) finns det 50–100 meterhöga, från basen rikt greniga buskar. Den blommar regelbundet och sätter grobara frön, vilka gett upphov till småplantor intill de större buskarna. En del grenar skadas dock under kalla vintrar, speciellt märkbart 2010. Den aktuella populationen tillhör ssp. emeroides och härstammar troligen från frön från Bulgarien, medan Ölands- och Gotlands-populationerna hör till ssp. emerus (Nilsson, Ö. 1994).

Tidigare fynd. – Värmdö Djurö Munkö skuggig kalkbrant 1958 G. Een (S).