honungsblomster
Herminium monorchis
Mer information om arten

Numera svensk nordgräns i landskapet. Tidigare funnen norrut till Dalarna och södra Gästrikland. Har minskat kraftigt i hela landet. Förutom från Uppland är arten numera endast känd från Öland, Gotland, Skåne, Bohuslän, Västergötland, Östergötland och Södermanland. Fram till 1970-talet fanns den även på Åland.
Tidigare förekomster i betade, kalkrika kärr, företrädesvis tuviga källkärr samt kalkfuktängar och havsstrandängar. De nuvarande lokalerna är betade, eller till nyligen betade: rikkärr respektive fuktig naturbetesmark.
Förändring - 96 %. – På Linnés tid var honungsblomster ”copiosissime” (Linné 1737b), d.v.s. synnerligen talrik, på Gräsö i norra Uppland. Den huvudsakliga minskningen skedde redan under slutet av 1800-talet och fram till 1920-talet. Efter 1930 är bara några få fynd kända. Numera återstår endast en dryg kvadratmeter i landskapet! Arten är beroende av hävd, då den är konkurrenssvag och kvävs då vegetationen sluter sig vid upphört bete eller slåtter. Den gynnas av slåtter och på en lokal i Södermanland som hävdas på detta sätt har arten ökat kraftigt (Rydberg & Wanntorp 2001). Honungsblomstret hotas förutom av igenväxning även av dikning, kvävegödsling och insamling. De två lokaler där arten påträffats under projektet bör skyddas och skötselplaner upprättas för att gynna arten. Artens tidigare lokaler i Norrtälje kommun har sammanställts och av dessa besöktes flertalet 1989–90 i försök att återfinna den, men utan framgång (Ekman 1991).

Första fynd

Först publicerad av Celsius (1735), enl. Gertz (1925): ”På Gräsöön”; Linné (1737): Börje, Börje prästäng.

Utbredning

Mycket sällsynt i Uppland. Under inventeringen funnen på två lokaler, av vilka den endast är kvar på den ena.

Lokaler

Två fynd efter 1990 (av naturvårdsskäl listas ej exakta fynddata). – Enköping Giresta/Hjälsta funnen på en lokal med två närbelägna dellokaler i ett kalkrikt källkärr. Först funnen 1963 av E. Plahn (Almquists handskrifter). Dellokal A: 26 bladrosetter, varav 2 blommande på toppen av en blåtåtel-tuva i ohävdad och igenväxande del av kärret 1994 (JEM), ej återfunnen 1998 (O. Elleström), sedd på samma tuva redan 1990 med 22 bladrosetter, varav 2 blommande (Ekman 1991). Dellokal B: I ännu hävdad del av kärret 1 tuva med några ex 1994, 4 tuvor med totalt 13 ex 1998, 100 ex på 1½ kvadratmeter 2000, 70 bladrosetter varav 8 blommande 2002 (SLI). Östhammar Gräsö strandnära fuktig naturbetesmark, upptäckt 1992, då 3 ex, 13 ex 1994, 1 ex 1996, därefter ej sedd (LGB). Återfunnen på en annan dellokal 100 m därifrån med 15-20 ex 1997, några ex 2-3 år senare (M. Forsgren). Betestrycket har försvagats på lokalen och trots senare sökande har den ej kunnat återfinnas (EZA).
karta