skogsklocka
Campanula cervicaria
Tämligen sällsynt i Uppland som helhet. Rödlistad. 175 kartblad, 283 kvadranter.
Skogsklocka växer på kulturinfluerade marker i skogsbygder och förekommer framför allt på vägkanter, intill skogsbilvägar och vändplaner och i brynen mot åkrar och små inägor, däremot inte i den slutna skogen. Den har även påträffats i naturbetesmarker, igenväxande ängsmarker och på åkerholmar.
Förändring + 62 %. – Skogsklocka har minskat starkt i många svenska landskap, men situationen i Uppland tycks vara annorlunda (Ståhl 2005). Jämförelsen med Almquist (1929) visar tvärtom på en kraftig ökning, kanske därför att den gynnas av det stora antalet skogsbilvägar som tillkommit under de senaste decennierna. Utbredningsmönstret visar på traktvisa koncentrationer till ett antal områden, där skogsklockan är tämligen allmän. Ofta finner man nyetableringar och den håller sig även kvar på tidigare kända lokaler. Bestånden varierar dock åtskilligt i individantal från år till år.
Skogsklocka växer på kulturinfluerade marker i skogsbygder och förekommer framför allt på vägkanter, intill skogsbilvägar och vändplaner och i brynen mot åkrar och små inägor, däremot inte i den slutna skogen. Den har även påträffats i naturbetesmarker, igenväxande ängsmarker och på åkerholmar.
Förändring + 62 %. – Skogsklocka har minskat starkt i många svenska landskap, men situationen i Uppland tycks vara annorlunda (Ståhl 2005). Jämförelsen med Almquist (1929) visar tvärtom på en kraftig ökning, kanske därför att den gynnas av det stora antalet skogsbilvägar som tillkommit under de senaste decennierna. Utbredningsmönstret visar på traktvisa koncentrationer till ett antal områden, där skogsklockan är tämligen allmän. Ofta finner man nyetableringar och den håller sig även kvar på tidigare kända lokaler. Bestånden varierar dock åtskilligt i individantal från år till år.
Första fynd
Först publicerad av Celsius (1735), enl. Gertz (1925): ”På Jumkihls allmenning, och i Roslagen” (S); Linné (1753): Jumkil.
