åkervicker
Vicia sativa
Mer information om arten
Sällsynt i Uppland. De flesta inventeringsrapporterna gäller liten sommarvicker, men alla bestämningarna till underart har inte kunnat kontrolleras och förefaller stundom osäkra. 35 kartblad, 40 kvadranter.
Almq. Sällsynt (ssp. nigra) resp. tämligen sällsynt och mer eller mindre tillfällig (ssp. segetalis). Om ssp. sativa: allmänt odlad; stundom tillfälligt subspontan.
Liten sommarvicker är möjligen ursprunglig och förekommer i gräsmarker, på vägkanter och dikeskanter. Stor sommarvicker har rapporterats som åkerogräs och som insådd på vägslänter.
Fodervicker är en kulturform av stor sommarvicker med ursprung i Medelhavsområdet. Den odlas som foderväxt och förvildas mycket sällan.

Första fynd

Först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Uppsala, Luthagen.
karta