asp
Populus tremula
Mer information om arten
Mycket allmän i Uppland. 717 kartblad, 2558 kvadranter.
Almq. Allestädes, till yttre skärgården.
Asp ingår i blandskog och lövskog. Eftersom den är ljuskrävande, växer den framför allt i skogsbryn och utefter diken och vägar. Den är en pionjär i många marker och ett av de första träd, som koloniserar ängar och slåttermarker, då hävden upphört. Den kommer också in i naturbetesmarker vid lågt betestryck. Tidigare ansågs asp vara en fara för skogsbruket, eftersom den är en av värdarna för rostsvampen Melampsora populnea som värdväxlar mellan asp och tall. Ur naturvårdssynpunkt har stora, gamla aspar ett stort värde, eftersom de hyser en rik skalbaggsfauna och många mossor, lavar och svampar. De är också viktiga som hålträd för häckande fåglar.

Första fynd

Först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Helga Trefaldighet, Norby lund.

Variation

Flera förekomster av en form med sikeshåriga unga blad har noterats i Roslagen under den aktuella inventeringen.

karta