Mindre allmän i Uppland som helhet, men vanlig i de nordligaste socknarna. 309 kartblad, 588 kvadranter.
Toppklocka hör till kulturlandskapet och förekommer på allehanda ståndorter utan kraftig hävd. Den växer i hagar, igenväxande betesmarker, små skogsgläntor, på vägkanter, skogsvägar och hyggen.
Förändring + 38 %. – Toppklocka har ökat, troligen på grund av minskat bete.

Toppklockan har antagligen dels vandrat in spontant, dels förts in för att odlas som prydnadsväxt och sedan spritt sig. Den helt vildväxande toppklockan, ssp. glomerata ängstoppklocka är ganska enhetlig i det norra sammanhängande utbredningsområdet och söderut utefter kusten till södra Väddö och Vätö, även om blomfärgen kan variera från vitt till djupt violett. Sorten ´Superba´ prakttoppklocka är en odlad form av toppklocka, vilken utmärker sig genom lågvuxet växtsätt och större blommor. Den introducerades på marknaden i början av 1950-talet (Simán 1992). Till skillnad från ängstoppklocka förökar den sig kraftigt med underjordiska utlöpare, något som gör att den lätt förvildas i närheten av trädgårdar, på trädgårdsutkast och tippar. Många av toppklockorna i centrala och södra Uppland kan även de ha odlingsursprung, men härstammar då från former som varit i odling redan tidigare och mera liknar ängstoppklockan (Simán 1992).