slåtterblomma
Parnassia palustris
Allmän i den nordöstra halvan av Uppland, men betydligt ovanligare i den sydvästra och saknas helt i en del områden. 424 kartblad, 948 kvadranter.
Almq. Allmän i yttre skärgården, i kusttrakterna från Norrtälje och norrut samt de sjörika skogstrakterna; eljest spridd (kring Mälaren tämligen sällsynt).
Slåtterblomma är kalkgynnad och är i den norra delen av landskapet vanlig på vägkanter och i diken i skogsmiljö, på igenväxande skogsbilvägar och vändplaner samt i rikkärr. I mindre kalkrika områden växer den på fuktängar, starrmyrar och stundom på sjöstränder. Många av förekomsterna är på naturligt öppna eller betade havsstrandängar och små strandängsfragment utanför strandsnåren.
Slåtterblomma har minskat i inlandet. Tidigare gynnades den antagligen av myrslåtter, nu är den ovanlig på övergiven slåttermark.
Almq. Allmän i yttre skärgården, i kusttrakterna från Norrtälje och norrut samt de sjörika skogstrakterna; eljest spridd (kring Mälaren tämligen sällsynt).
Slåtterblomma är kalkgynnad och är i den norra delen av landskapet vanlig på vägkanter och i diken i skogsmiljö, på igenväxande skogsbilvägar och vändplaner samt i rikkärr. I mindre kalkrika områden växer den på fuktängar, starrmyrar och stundom på sjöstränder. Många av förekomsterna är på naturligt öppna eller betade havsstrandängar och små strandängsfragment utanför strandsnåren.
Slåtterblomma har minskat i inlandet. Tidigare gynnades den antagligen av myrslåtter, nu är den ovanlig på övergiven slåttermark.
Första fynd
Först noterad i Blomboken: Kungsängen; först publicerad av Celsius (1735); Linné (1753): Danmark, Kungsängen.
