sumpviol
Viola uliginosa
Sumpviol har en mycket begränsad totalutbredning med tyngdpunkten i länderna kring Östersjön och med svensk nordgräns i Gästrikland. Uppland torde ha en stor del av det totala antalet nuvarande växtplatser. Den finns framför allt utefter Dalälven, men har under inventeringen rapporterats från ytterligare fyra områden. Rödlistad. 18 kartblad, 29 kvadranter.
Sumpviol växer i al- och björksumpskogar på mark som tidvis översvämmas. Dessutom finns den i öppna kärr och f.d. slåtterängar (älvängar) samt på dikes- och bäckkanter.
Förändring - 22 %. – En minskning har registrerats, troligen till stor del beroende på igenväxningen av älvängarna.
Sumpviol växer i al- och björksumpskogar på mark som tidvis översvämmas. Dessutom finns den i öppna kärr och f.d. slåtterängar (älvängar) samt på dikes- och bäckkanter.
Förändring - 22 %. – En minskning har registrerats, troligen till stor del beroende på igenväxningen av älvängarna.
Första fynd
Först publicerad av Thedenius (1871): Västra Ryd m.m.
Lokaler
Fynd efter 1990 utanför det sammanhängande utbredningsområdet vid Dalälven mellan Söderfors och Älvkarleby: Marma. – Heby Harbo vid Igelbäcken från byn Marstalla till Igelsjön (12H2g3216–1524) f.d. slåttermark, lerig dikesslänt, bäckkant genom betesmark 15-tal bestånd 1998 LKA; Nora Oxnäsbergets SV-sida (12H6c1215) vid körväg genom f.d. slåttermark 2000 LKA; 2,5 km O om Mattön, på båda sidor av vägen (12H7c3008) alsumpskog, talrika ex 1999 LEJ; Norrtälje Estuna Harsjön (11J6c2336) dikeskant invid kärr JEM, KST, först funnen 1915 av F. Agelin (Agelin 1921), återfunnen 1989 JEM, minskat alltmer sedan dess och senast sedd 2006 GEK; 525 m NV om Porshanken (11J6c3027, 3028) dike vid åker JEM, KST, först funnen 1989 JEM, vid upptäckten 200–300 skott, endast en grupp kvar 2009 JEM; tidigare känd från en närbelägen lokal Barsjö, där den påträffades av F. Agelin på 1940-talet och senast sågs 1970 av T. Andersson; Täby Täby Mörtsjöskogen (10I8f4305) kärr under hängbro 1993 ASE, 2003 JED, först funnen 1954 vid Mörtsjön 1955 T. Westermark (UME); Uppsala Almunge omkring Kilsjön (11I7f3214–3010) JEM; V om Fjärdingen (11I7f4125–4-3-) JEM, vid Fjärdingen först funnen 1926 (Almquists handskrifter), förekomsterna i Almunge redovisas detaljerat i Ekman (1996) och Ekman & Ekman (2003); Jumkil omedelbart S om Rödmossen (12H1f0147) sumpskog UKM; S om Bången främst utmed ett djupare, 2 m brett dike, 200 m från klarvattenytan (12H1g1603) sankmarker UKM; 200 m N om Kallås (12H0f4446) dike AKM.
