berberis
Berberis vulgaris
Allmän i södra hälften av landskapet och i kustregionen, men sällsynt i de nordvästra delarna. 468 kartblad, 1184 kvadranter.
Berberis är ursprungligen införd till Sverige för medicinsk användning. Eftersom den är mellanvärd för den på stråsäd parasiterande svartrosten, bekämpades den fram till mitten av 1900-talet enligt en förordning från 1918, vilken påbjöd utrotning av berberis. Nu har den dock återhämtat sig från utrotningsförsöken. Utbredningsluckan i Häverö kan dock vara ett resultat av denna kampanj. Berberis växer helt naturaliserad i öppna till halvöppna miljöer som hagar, skogsbryn och strandsnår.
Förändring + 8 %.
Berberis är ursprungligen införd till Sverige för medicinsk användning. Eftersom den är mellanvärd för den på stråsäd parasiterande svartrosten, bekämpades den fram till mitten av 1900-talet enligt en förordning från 1918, vilken påbjöd utrotning av berberis. Nu har den dock återhämtat sig från utrotningsförsöken. Utbredningsluckan i Häverö kan dock vara ett resultat av denna kampanj. Berberis växer helt naturaliserad i öppna till halvöppna miljöer som hagar, skogsbryn och strandsnår.
Förändring + 8 %.
Första fynd
Först noterad av Celsius (manuskript), enl. Gertz (1925): ”I skogen uthan för Upsala slott” (S); först publicerad av Linné (1753): Helga Trefaldighet, Kronoparken.
