pukvete
Melampyrum arvense
Pukvete förekommer i södra Sverige, men är numera vanlig endast på södra Gotland. Den har sin nordgräns i Uppland och är sällsynt i landskapet. 27 kartblad, 32 kvadranter.
Pukvete har under inventeringen påträffats i gräsmarker och trädesåkrar, på åkerkanter och vägkanter.
Förändring - 67 %. – Pukvete var ursprungligen ett åkerogräs, men redan på Almquists tid hade den minskat som sådant och förekom oftast på ”backängar”. Minskningen i åkrar har fortsatt, eftersom den har svårt att klara sig i konkurrensen i täta grödor. Dock förefaller den att ha goda möjligheter till fortlevnad i gräsmarker, så länge området genom måttlig hävd eller på annat sätt hålls öppet. På sådana lokaler har det visat sig att den kan hålla sig kvar under lång tid.
Pukvete har under inventeringen påträffats i gräsmarker och trädesåkrar, på åkerkanter och vägkanter.
Förändring - 67 %. – Pukvete var ursprungligen ett åkerogräs, men redan på Almquists tid hade den minskat som sådant och förekom oftast på ”backängar”. Minskningen i åkrar har fortsatt, eftersom den har svårt att klara sig i konkurrensen i täta grödor. Dock förefaller den att ha goda möjligheter till fortlevnad i gräsmarker, så länge området genom måttlig hävd eller på annat sätt hålls öppet. På sådana lokaler har det visat sig att den kan hålla sig kvar under lång tid.
Första fynd
Först publicerad av Modéer (1785): Lidingö.
Lokaler
Fynd efter 1990, de nordligaste lokalerna. – Enköping Gryta 500 m N om Ölsta (11H5h2341) åkerkant 1994 MST; Holm 250 m NNV om Holms kyrka (11H4i2645) 1997 LEG; Håbo Skokloster 350 m V om Flasta (11I4a2522) vägkant 2001 KFR; gården Salsta (11I4a3302) 2005 KFR, 350 m NV om Skoklosters slott (11I4a2119) 2005 KFR; Skokloster slott (11I4a1823) 2005 T. Åkerberg; känd i Skokloster ända sedan Wahlenberg (1820); Knivsta Knivsta Hönsgärde (11I5e2015) 1998 GIA; Norrtälje Blidö Gräskö SV om Maren (11J4g2013) liten, öppen äng 2001 ÅKB, 14 ex 2004 JEM, GEK; Uppsala Dalby ca 150 m N om Säby gård (11H5j2246) 2002 K. Holm; Gottsunda Ultuna (11I6a3942) ursprungligen odlad 1995 LEJ; Lena Edshammar vid lilla vägen S om gården (12I0b3522) 2004 M. Wilhelm, känd på lokalen sedan 1948 (E. Almquist, handskrifter); Källtorp (12I1b4532) i vägkanten och på tomten 2004 LEJ, den nordligaste lokalen, känd från Lena, Salsta sedan 1852 E. P. Fries (UPS); Västeråker ca 50 m NV om vägskälet till Eneby gård (11H5i1048) vägkant 2003 MTU.
