kung Karls spira
Pedicularis sceptrum-carolinum
Kung Karls spira är vanlig i Norrland, både i fjälltrakterna och i skogslandet. Söder om Dalälven är den ovanlig med den sydligaste förekomsten i Småland. Mycket sällsynt i Uppland. 8 kartblad, 8 kvadranter.
Kung Karls spira växer i blöta kärr med gles trädvegetation av tall, björk och al, ofta i vitmossa och bland trådstarr.
Förändring - 85 %. – Kung Karls spira har minskat katastrofalt sedan början av 1900-talet. Av de 8 återstående kända förekomsterna är flertalet mycket små, i vissa fall bara några enstaka plantor. Orsaken till minskningen förmodas vara igenväxning på grund av att hävd i form av bete och slåtter upphört. Framför allt är den tilltagande träd- och buskvegetationen förödande genom att det blir en alltför skuggig miljö, men även en tät starrvegetation kan vara begränsande. Klippning av vegetationen kring det utplanterade beståndet vid Långmossen i Jumkil har visat sig gynna växten.
Kung Karls spira växer i blöta kärr med gles trädvegetation av tall, björk och al, ofta i vitmossa och bland trådstarr.
Förändring - 85 %. – Kung Karls spira har minskat katastrofalt sedan början av 1900-talet. Av de 8 återstående kända förekomsterna är flertalet mycket små, i vissa fall bara några enstaka plantor. Orsaken till minskningen förmodas vara igenväxning på grund av att hävd i form av bete och slåtter upphört. Framför allt är den tilltagande träd- och buskvegetationen förödande genom att det blir en alltför skuggig miljö, men även en tät starrvegetation kan vara begränsande. Klippning av vegetationen kring det utplanterade beståndet vid Långmossen i Jumkil har visat sig gynna växten.
Första fynd
Först noterad i Blomboken: Börje ”ad pagum Born”; först publicerad av J.O. Rudbeck (1731): Börje, Jumkil. Äldsta fyndort Börje, Born, upptäckt av O. Rudbeck d.y. 1684.
Lokaler
Fynd efter 1990. – Enköping Gryta 1100 m NV om vägskälet S om Husbyhagen (11H5g2943) Carex lasiocarpa-kärr med låga tallar 1995 MST, återfunnen 2008, mer än 50 blomställningar GUE; Heby Huddunge Norberg Mimergruvan (12H1e4820) 1995 L.-T. Nordin; Västerlövsta Långmossen 4 km V om Heby (11H9b1701) blöt mosse med skogsholmar 1994 OLB; Knivsta Husby-Långhundra Barbergskärret S om Johannesdal (11I6f2412) 2004 BLJ; Uppsala Bladåker ca 200 m O om Åkersholm (12I1i0901) 3 bestånd med 21 ex, varav 11 blommande 1994 JEM, GEK, förgäves eftersökt 2007 av GEK, lokalen då igenvuxen av planterad gran, beståndet upptäcktes av lantmätare S. Rydberg på 1920-talet och noterades då som riklig, i slutet av 1920-talet har den setts av F. Agelin och H. Borei i detta kärrområde, både nämare Trottsjön och närmare Vällen; Börje Lilla Hästbäcken (11H9i0121) utdikat, igenväxande lövkärr 1997 HEB; Helga Trefaldighet Nåsten (11H7j0039) myr intill skogsväg 2003 MGU, 4 kraftiga blomställningar 2005 LEJ, endast en bladrosett 2010 BEJ, tidigare känd på denna lokal (1954, H. Smith, UPS); Jumkil Lars-Olskärret (11H9g4235) 1997 SEB; Långmossen ca 200 m O om Studentvilan (11H9g4237) SEB. Den sistnämnda förekomsten är resultatet av nyintroducering i samband med försök med restaurering av rikkärr beskriven av Sundberg, S., Mälson, K, & Rydin, H. (manuskript). Frön såddes ut 2004 och under sommaren 2006 fanns 48 plantor, av vilka 4 blommade. Sommaren 2007 fanns 15 blomställningar.
