Smultronklövers typiska ståndort är havsstrandängar, men den växer även på Mälarens strandängar. Den är beroende av lågvuxen vegetation och växer därför där det är betat eller klippt, t.ex. vid badplatser. Fynden vid Mälaren utgör säkerligen relikter från tiden med salt eller bräckt vatten.
Förändring - 38 %. – Upphörande bete på strandängarna, som leder till igenväxning med hög vegetation är förödande för smultronklöver. Den har minskat kraftigt, men återupptaget bete kan ha stor positiv effekt, något som visat sig i Häverö Prästäng, där arten ökade påtagligt på ett fåtal år.
Första fynd
Lokaler
De nordligaste förekomsterna efter 1990. – Tierp Österlövsta Byskär (13I2b2811) SVS; N om Kungsgrund (13I2b1311) gistvall, strandäng SVS; V om Yttergrund (13I2b1302) strandäng SVS; Östhammar Gräsö Örskär Gamla hamn (13I2i4010) strandäng 1996 LGB, Sveriges nordligaste förekomst; Inre Norrfjärden (13I2i0734) strandäng 1996 LGB; Langnäsfjärden (13I2i0245) strandäng 1996 LGB; Brudbådan (13I2j0321) vassrik vik i söder 1996 LGB.
Tidigare rapporterad även från. – Älvkarleby Älvkarleby Långsandsörarna (Haglund 1972a) eftersökt, men ej återfunnen 2006.
Förekomster vid Mälaren efter 1990. – Ekerö Ekerö 400 m VNV om Helgöbron (10I4b4932) 2003 SNO; 850 m V om gården Älby (10I5b0028) strandäng, rikligt 2003 SNO; 150 m S om gården Skytteholm (10I5b3508) 2003 SNO; Munsö ca 300 m O om Sandvik (10H8j0039) strandäng som betas av nötkreatur 1995 AJA; sydvästra delen av Präst-Utholmen (10H8j0040) betad strandäng 1997 AJA; Enköping Hacksta Grystaviken (11H0i0813) betad ängsmark längs vikens norra sida 1996 TLE; Löt Skärsudden (11H1h1340) 1996 KNK; Fånö (11H1h2040) 1993 KNK.
Tidigare känd även från. – Knivsta Alsike strandäng SO om Krusenberg 1930 (Almquist 1965), eftersökt men ej återfunnen 2004.
