brandlilja
Lilium bulbiferum
Prydnadsväxt naturligt utbredd i Syd- och Centraleuropa. Spridd framför allt med hjälp av groddknoppar med trädgårdsavfall och ofta länge kvarstående efter odling.
Första fynd
Först publicerad av Wikström (1840): Solna Karlberg.
Variation
En avvikande form, var. croceum saffranslilja, har rapporterats från två lokaler.
Utbredning
306 kartblad, 502 kvadranter.
Almq. Förvildad, vanligen sparsam i parker, kring ödetomter osv. Sällan i mera naturlig vegetation.
