Mycket sällsynt med förekomster vid Dalälven i Älvkarleby kommun samt på en lokal i Enköpings kommun. Äldre uppgifter finns från ytterligare två lokaler i Älvkarleby. I övriga Sverige växer vaxnycklar allmänt på Öland och Gotland samt mer eller mindre sällsynt i Skåne, Västergötland, Östergötland, Jämtland och vid Dalälven i Gästrikland. Den svenska utbredningen är begränsad till de rikaste kalkområdena. De uppländska vaxnycklarna har mjölkvit–vaxgul blomfärg. Vaxnycklar från Uppland har inte undersökts genetiskt, men material från andra områden i Sverige är genetiskt mycket enhetligt (Hedrén & Nordström 2009).
Vaxnycklar växer i extremrikkärr, alla de nutida fynden utom ett är belägna i direkt anslutning till Dalälvens nedre del.
Första fynd
Utbredning
5 kartblad, 5 kvadranter.
Lokaler
Fynd efter 1990. – Enköping Hjälsta Dumdals ängar (11H4h) källkärr, rikkärr 1 ex 1994, 8 ex 2008 JEM, blomfärg mjölkvit; Älvkarleby Älvkarleby Tångsåmurarna (13H1g, 13H2g) 1990-talet BHE, 5 ex 2005, ej sedd 2006 (S. Hansson), 173 ex 2008 JEM, blomfärg vaxgul; Solmossen (13H1h) 1990-talet BHE, 2 ex 2005 S. Hansson, 70 ex 2008 JEM, blomfärg gulvit; mellan Solmossen och Bladkärret (13H1h) spridda förekomster 2003 L.-T. Nordin; under kraftverksdammen O om Laxön (13H3h) 1990-talet SVS, känd redan på 1980-talet, den växte här i ett litet sipperflöde med rikkärrsvegetation, numera utgången. Ett äldre belägg från en närbelägen lokal finns: Älvkarleby kraftverk, intill vägen strax ovan Carl XIII:s bro, 2 ex med gräddvita blommor 1970 E. Almquist (UPS).
Tidigare fynd (utöver ovanstående). – Älvkarleby Älvkarleby Gårdskär, Mararna, NO-kanten, rikkärr (”forma flora pallens”) 1944 C.G. Alm & J.A. Nannfeldt (UPS); Mararna, längst i norr (”Fl. luteo-albidis, non vel levissime roseo-striatis”) 1947 H. Smith (UPS). Även övergångsform till normalfärgade ängsnycklar samlade på lokalen 1944 J.A. Nannfeldt (UPS); Bölsjön, kärräng vid norra sidan (”forma flora pallens”) 1945 C.G. Alm & H. Smith (UPS). [Troligtvis felaktigt uppgiven från Alunda i Östhammar (Wennlund 1962).]