Svensk nordgräns i Gästrikland, förekommer även på Åland. Huvuddelen av de svenska bestånden finns i norra Uppland och södra Gästrikland. Utanför dessa landskap är endast ca 30 nutida lokaler kända i landet. Rödlistad och upptagen i EU:s habitatdirektiv. Gulyxne växer i blöta, öppna rikkärr, i norra Uppland ofta på tuvor av axag. Flera lokaler utgörs av kärr och gungflyn i anslutning till små skogssjöar eller ibland bruksdammar. På vissa lokaler kan den tolerera att växa i ganska täta bestånd av bladvass. Arten är känslig för dränering och utdikning. Gulyxne har ansetts gynnas av ett måttligt bete. Kreaturstrampet underlättar etablering av nya individer samtidigt som betet i sig kan vara förödande för arten. Slåtter har visat sig gynnsamt. En lokal på Väddö hävdas numera årligen genom slåtter och där har arten ökat kraftigt. På en och samma lokal kan antalet individer variera mycket mellan olika år.
Förändring + 4 %. – Den statistiska analysen ger en ökning för arten framför allt inom de tidigare kända områdena. Ökningen är dock inte signifikant, och beror säkerligen på att otillgängliga myrmarker besökts i högre grad under den aktuella inventeringen. Utbredningen fram till 1990 i Norrtälje kommun redovisas i Ekman (1991). Arten har minskat kraftigt i landet som helhet. Samtliga lokaler i landskapet bör skyddas i någon form och åtgärder mot igenväxning samt bevarande av hydrologin vidtas.