Duvnävans svenska utbredning är sydlig med de nordligaste förekomsterna i Häverö-trakten. Den förekommer dock som tillfällig längre norrut, bl.a. i Gästrikland. I Uppland är den tämligen sällsynt i landskapets sydöstra hälft, men vanligare i Mälarområdet och Roslagen. 52 kartblad, 71 kvadranter.
Duvnäva växer omkring berghällar, på torrängar och torrbackar samt i bergsskrevor, framför allt där marken är kalkrik. Dessutom finner man den då och då på vägkanter och i gårdsmiljöer.
Förändring - 13 %. – Duvnävans minskning beror på konkurrens av storvuxna arter som gynnas av minskad hävd och ökad kvävetillgång.